Om fotoboken | Hur man gör och varför

En sida helt ägnad åt fotoböcker

Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,

archive,category,category-hur-man-gor-och-varfor,category-89,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

March 30, 2015 In Fotoböcker 2014, Fotoböcker 2015, Hur man gör och varför

Ge ut en bok varje torsdag!

Ett förlag som bara ger ut böcker som handlar om Östra London? Eller ett förlag som ger ut en ny bok varje torsdag?

Ja , dom finns, i London! Men nu får man väl också påminna sig om att London faktiskt är en ganska stor stad, (c.a 8 miljoner invånare). Det borde innebära en hyfsat stor kundkrets.

Hoxton mini Press startades 2013 av fotografen Martin Usborne. Det är också han som står bakom den första fotoboken på förlaget. Den handlar om Joseph Markovitch som levde hela sitt 87 ådriga liv i Östra London, en stadsdel som han lämnade endast motvilligt. Han hade aldrig varit utanför Storbritannien. i en serie bilder får vi följa Markovitch vardag och ta del av hans tankar om datorer, skandinaviska kvinnor, Amazonas jungler och om att bli fotograferad: “I dont mind people taking pictures of me. But i wouldn´t let a girl take a picture of me. She migth have a boyfriend. I dont want any trouble….”

Man blir förtjust i den här boken, både på grund av berättelsen, men också det fina inbundna formatet och formgivningen.

Förlaget har gjort sex böcker i den här serien. De innehåller oftast c.a 80-100 sidor, format 14,5 x 20,5 cm. De skildrar alla, vardagsliv i London. Nyfödda med mödrar, simmare, bilister fotrograferade på 1980-talet eller partyliv. Man kan prenumerera på de kommande 4 utgåvorna.

Cafe Royal Books drivs av fotografen Craig Atkinson. Han ger ut en ny bok varje torsdag. Kanske man snarare kan kalla dem för häften, oftast 28 sidor halv A4, i en upplaga på 200 ex. Det svartvita digitaltrycket är förvånansvärt bra. Böckernas ämnen varierar men ofta handlar det om arkitektur eller engelskt folkliv. Till exempel ett reportage om fiskare, eller engelska folkdanser. För någon månad sedan släppets en med fotografen Ken Grants bilder på fotbollssupportrar; Shankly 0ne.

Varför berättar jag nu det här?

Kanske för att inspirera svenska fotografer att göra något liknande. Cafe Royal Books tunna böcker kan knappast kosta mer än tio- femtontusen att göra. Hoxton böckerna kanske det dubbla eller lite mer.med ett utpris på 10-150:- och en upplaga på ett par hundra så skulle man kunna få det hela att gå runt.

Eller kanske för att propagera för att man inte nödvändigtvis måste göra en jättepåkostad inramning till sin fotografiska berättelse.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg.

February 14, 2015 In Hur man gör och varför

Alla dessa nyanser av brunt och grått!

Dessa lådor!

Vi har sett lite för många nu. Av de lådor som fotograferna tycker om att förpacka sina böcker och bilder i. Under de senaste åren har det producerats ett tiotal sådana där boxar. Nästan alla i samma arkivbruna kartong. Jag har sett en låda i svart kartong , vilket i sammanhanget får anses rentav nyskapande. Jag kan visst förstå tanken, det är en bra förpackning när man vill leverera en produkt som består av flera enheter och som samtidigt skall vara lätt att öppna.

Jag kan visst också förstå den bruna arkivfärgen. Det är lite inne med arkiv. Se bara skarorna som besökte Lars Lerins arkivutställning nyligen. Vi är intresserade av samlande och bevarande. Det är ganska naturligt när den fysiska, analoga fotoboken är en motsats till den digitala flyktiga bilden som kan ändra karaktär beroende på vilken skärm den visas. När vi tar ut en bok ur bokhyllan vet vi vad vi får.

Men ett omslag skall ju väcka intresse, berätta något om produkten, eller vara hemlighetfull. Och det var så jag upplevde de här lådorna i början. Snygga, intressanta, något man ville undersöka. Nu blir däremot ryggradsreflexen; aha en låda till!

Det måste väl för tusan finnas flera färger på kartong! Kanske man kan klistra ett omslag på lådan? Visst har många av lådtillverkarna tänkt till, med typsnitt som berättar en historia eller med en bläckplump. Men de här produkterna skall upplevas i ett skyltfönster eller i en bokhandel eller på en bokmässa.

Den gamla historien som Karl Einar Häckner brukar berätta gäller fortfarande. Den handlar om hur det är att trolla på ett varuhus. ” Du har femton sekunder på dig, sen åker dom upp i rulltrappan”. Skall man fånga någons uppmärksamhet skall det gå snabbt.

Samma sak kan nog i viss mån gälla för fotoböcker. Det som inte intresserar vid första anblicken ser man aldrig mer åt.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

P.S. En kollega till mig konstaterade att den här lådtrenden startades av Henrik Nygren som 1998 formgav den kassett som Gerry Johanssons Amerikabok publicerades i.

January 25, 2011 In Hur man gör och varför

Vad heter det?

Bokkonsten har precis som andra konstarter en massa specialuttryck. Här har jag samlat några. Eller jag förresten, många av orden kommer från ett kompendium som Annica Starfalk sammanställde när vi höll ett föredrag i Göteborg tillsammans. Hon har givit mig tillåtelse att använda sammanställningen.

Litet boklexikon:

Anfang: Begynneslsebokstav som är större än den löpande texten.

Bestruket papper. Ytan har behandlats med bildemedel och pigment för att ge bättre styckegenskaper

Bigning: Inpressning i eller förveckning av ett papper där det lätt skall kunna vikas

Bulk: Ett mått på papperets förhållande mellan dess volym och dess vikt. Dagstidningar ,som har tjockt papper med låg vikt har hög bulk.

Bunt: Mot bokryggen.

Brödtext: Den löpande texten i en bok. I motsats till rubrik, bildtext eller register.

CMYK: Den grafiska branchens färgsystem. Består av färgerna cyan (grönblått,förkortning C), magenta (blårött, förkortning M), gult (engelska yellow, förkortat Y) samt svart (engelska black förkortat K) Används bl.a. när man trycker fyrfärgstryck.

Dummy: Vanligen handgjort exemplar som visar den färdiga produktens format papper, vikt o. dylikt.

Ean-kod: Samma som streckkod

Falsning: Vikning av ett tryckark till önskat format.

Fpris: Förlagsnettopris. Det pris som bokhandlare betalar för boken ( exklusive moms)

Fiberriktning: Den riktning som fibrerna i pappersmassan orienterar sig i vid papperstillverkningen

För och eftersättspapper: Limmas mot pärmen och är skilda från inlagan( räknas inte in i sidantalet)Håller ihop inlagan med pärmen.

Inlaga: samtliga blad i en bok

Intagning: Innan en tryckpress körs igång justeras register, färg, tryckplåtar och pappersmatning

ISBN: International standard book number, Unikt nummer för varje bok i hela världen. Delas i Sverige ut av Kungliga biblioteket efter ansökan.

Klammerhäftning: Används till trycksaker med mindre antal sidor. En stålklammer fästes i bokens rygg

Kolofon: Uppgifter om bl.a. tryckort, tryckår, tryckeri, medarbetare och andra produktionstekinska uppgifter. Placeras vanligen i slutet eller början av en bok.

Limbindning: En enklare bindningsteknik. Inlagan består av lösa papper som enbart limmas i ryggen. Se även trådbindning, klammerhäftning.

Obestruket papper, papperet i en pocketbok är obestruket.

Opacitet. Ett mått på papperets ogenomskinlighet.

Paginering: Löpande numrering av sidorna i en bok.

Prägling: En nedsänkt eller upphöjd yta på trycksaken

Skyddsomslag: Ett skyddande ark som viks runt de hårda pärmarna på en inbunden bok.

Trådbindning: En tålig bokbinderisteknik där bokens sidor sys ihop med en tråd. Denna metod är att föredra till fotoböcker eftersom ett bokuppslag går lättare att öppna.

Titelsida: Den sida i början på en bok som innehåller uppgifter om upphovsman, boktitel , förlag och tryckår. Detta är den sida som används vid officiell katalogisering av böcker. Det är därför mycket viktigt att alla upphovsmän finns med här. Samt att upphovsmännen är angivna på ett sätt som speglar bokens innehåll. Om t.ex en fotograf och en textförfattare har gjort lika stora delar av en bok skall det anges med lika stort typsnitt samt på samma sätt.

Om det på titelsidan till exempel står: Pelle Pettersson, Foto: Olle Petterson, så kan det äventyra fotografens rätt till biblioteksersättning.

Ytvikt. Anger hur mycket en kvadratmeter av ett papper väger.En kvadratmeter av ett 90 gramspapper väger alltså 90 gram.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Malmö.