Vi människor älskar att titta på andra människor. Jag skrev nyligen artikel till en fototidning och citerade några fotografer. När jag skickat in min text fick jag genast en förfrågan från redaktören om porträtt på de citerade. Och så är det hela tiden; vi vill se vem det är som tycker eller berättar något. En slags reminiscens från en tid då vi bara hade ett sätt att kommunicera; ansikte mot ansikte. Och i takt med teknikens utveckling och ett mer och mer komplext samhälle har den dragningskraften bara blivit större.
Når fotografikonsten uppfanns ökade intresset för ansiktet. Plötsligt var en exakt avbild nästan var mans egendom. Redan tidigt experimenterade man med konstlade och tillgjorda uttryck. Idag , med alla frejdiga selfies och oerhört påkostade och omformande porträtt finns det en motreaktion. Ett intresse för den okonstlade och omedvetna porträttbilden. Fängelseporträtt, bilder ur familjealbum och bilder från övervakningskameror intresserar oss.
Men som vanligt så existerar flera tendenser samtidigt. En del försöker tolka själen i en odramatisk nära porträttbild, andra nästan tar livet av sina objekt i försök att skapa en dramatisk bild. Visste ni förresten att hoppbilder var populärt redan på femtiotalet. Då gav Philippe Halsman ut sin Jump book där han porträtterade hoppande kändisar som Hertigparet av Windsor, Brigitte Bardot, John Steinbeck, Salvador Dali och många andra.
Fotografen förklarade sin ovanliga porträttfotometod i en eftertext: When you ask a person to jump,his attention is mostly directed toward the act of jumping, and the mask falls, so that the real person appears.
Det finns en rik flora av porträttfotoböcker. Här är några aktuella…
We Have a Dream, om mod, medmänsklighet och människans rättigheter
Foto: Albert Wiking
Intervjuer: Oscar Edlund
Texter Daniel Ryden
Max Ström 2016
ISBN 9789171263667
Någon är en hejare på att hugga ved, en annan blev skjuten i huvudet, överlevde och fick så småningom Nobels Fredspris. En författare skrev om Camorran och kan inte gå ut utan livvakt, en ung tjej blev mobbad i skolan och fick nog.
Hur kan man göra en bok om dessa till synes oförenliga personliga berättelser?
Jo, det går utmärkt. Boken handlar om 114 personer, världen över som vet vad dom vill och som har gett sig tusan på att stå upp för sina ideal, för som Astrid Lindgren skriver; “Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”.
Under tio års tid har fotografen Wiking och journalisten Edlund åkt runt och gjort intervjuer med personer som bestämt sig för att skapa förändring. Ibland i det lilla, ibland i aktioner som har blivit omtalade världen över.
Wikings porträtt är ofta dagstidningsjournalistiska. De har den där twisten så att vi förstår vem personen är bara genom att kasta en blick på bilden. Ett attribut som i bildens ytterkant leder oss rätt.
Sällan får vi se ett leende. Men är man t.ex specialist på rehabilitering av tortyroffer eller kvinnorättsaktivist finns det inte så mycket att ens småle åt.
Hela boken är gjord i svartvitt i ett fint något bruntonat tryck.
Författarnas vision är att inspirera och omsätta vilja, hopp och drömmar till handling. Själv kan jag nog känna mig en liten aning matt av att umgås med dessa 114 duktiga människorna. (kanske har med åldern att göra, och apropå ålder, i slutet av boken finns ett diskussionsunderlag, och dom bibliotek som INTE köper in den här boken sätter jag en snigel på ögat på!)
Claudius umbran (romerska porträtt)
Foto: Martin Skoog
Text : Joanna Persman
Under förlag
ISBN 9789186823061
Skoog porträtterar kända och okända människor från första till fjärde århundradet efter Kristus.
Han går nära, ibland låter han ett par läppar uppta hela bildytan, ibland får vi bara se ett hårsvall.
Ansikten skulpteras fram genom ett skickligt placerat motljus. Ibland vänds ansikten till negativ, eller tonar ut i vitt.
Det han fotograferat är gipsstatyerna i Ny Carlsbergs Glyptotek och Afstøpningssamlingen i Köpenhamn.
Det är en vacker bok med en generös utfallande layout.
Jag kom ensam, om flykt i barn-och ungdomen
Kenny Bengtsson
Monument 2016
ISBN 9789163905506
Hur formas man av att vara på flykt och dessutom vara utan sin familj? Här får vi möta femtio personer som kommit till Sverige i jakt på en trygg plats att existera på. Några har bott här länge, andra är nyligen ankomna och sitter otåligt och väntar på besked om de skall kunna få starta upp ett nytt liv eller om de skall kastas tillbaks till den otrygghet de flytt från. I kortare intervjuer får vi insikt i de starka känslor ett liv i flykt ger upphov till. Känslor som ibland blir livslånga.
Bengtsson har porträtterat alla personerna i ett mjukt kvällsljus. Det är allvarliga bilder med en stark närvarokänsla. Han har valt att bara redovisa personen med en anonym vägg bakom. Det vilar en slags värdighet över den här boken, något som accentueras av det diskreta grå omslaget.
Bengtsson har skrivit ett efterord där han berättar om svårigheterna att närma sig människor i en utsatt situation, en slags arbetsdagbok.
Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg
Han har fått en oväntad dödsdom, en cancersjukdom hotar att tvärt ända ett liv som är mitt i steget.
