Om fotoboken | Fotoböcker 2016
En sida helt ägnad åt fotoböcker
Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,
105
archive,paged,category,category-fotobocker-2016,category-105,paged-3,category-paged-3,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

Refuge

refuge1

Olof Jarlbro

Förord: Leif Stenberg

Introduktion: Antoan Bozhinov

Rough Dog Press

Det här är Helsingborgbaserade fotografen och journalisten Olof Jarlbros andra bok om kriget i Syrien. Den första, The war within, är från Aleppo ett år efter den arabiska våren. Jarlbro tog sig illegalt in i Syrien och följde med den Fria Syriska armén.

Denna andra bok handlar till merparten om flyktingförläggningar i Bulgarien som har tagit emot människor som flyr från krigets Syrien. Som en prolog till den egentliga berättelsen finns ett avsnitt med bilder från Aleppo, med titeln Shattered homes in Syria.

refuge2

De svartvita bilderna tar oss med till nedslitna förläggningar där väntan och tristess råder. Barn och vuxna sitter och ligger i torftigt möblerade rum. Tiden går sakta i väntan på besked, hemifrån eller på vad som ska hända i det nya landet. Man gör det man måste och ingenting annat. Kläder ska tvättas och mat ska lagas. Bildernas stilla kompositioner utstrålar tystnad på ett sätt som högljutt kontrasterar mot den krigstillvaro människorna har flytt ifrån.

Jarlbro är ingen fotograf som är fångad i sin egen förträfflighet utan han är del i ett större sammanhang. Han har ett budskap och en vilja att förändra. Jag antar att han precis som många före honom ifrågasätter om bilderna verkligen gör nån skillnad. Men i vilket fall så försöker han.

Anders Alm

refuge3refuge4refuge5

En fotobokskritikers vånda

 

Jonas Thente skriver en intressant artikel i DN. http://www.dn.se/dnbok/jonas-thente-aldrig-har-det-varit-sa-enkelt-att-kopa-en-positiv-recension/

Den behandlar litteraturkritikens dilemma. Jag citerar; En av de mer gripbara reglerna för kritik är att man inte recenserar böcker och författare som man har en mer privat relation till. Förr i tiden var det inte ovanligt att kompisar prisade varandra. Det av många så hyllade rättesnöret Olof Lagercrantz skrev gärna om folk han åt middag med senare på kvällen.

Tyvärr, här på Omfotoboken gäller inte det rättesnöret. Jag skriver om böcker vars upphovspersoner jag har haft som lärare, fikat och käkat middag med, bott över hos, engagerat som föreläsare.

Utan den ordningen skulle inte mycket bli skrivet. Fotoboksvärlden är en mycket liten värld. Jag skulle få skriva enbart om utländska fotografer och böcker. Eller vänta nu… Christina de Middel och Jana Romanova har jag bokat till Landskronafestivalen. Och deras böcker ligger i Vänta-på-skriva-hyllan.

Det här fungerar ändå förvånansvärt bra. Det är ytterst sällan mina vänner och kollegor diskuterar vad jag sagt om deras verk. Vi undviker lite finkänsligt det ämnet. Och fortfarande gäller det faktum som fick mig att starta den här bloggen för fem år sedan; Fotolitteraturen är en dold konstart. Ibland skrivs något på Fotosidan eller i fototidningarna. (Fotografisk tidskrift upplåter en sida i varje nummer). Dagstidningarna skriver ytterst sporadiskt. DN har en kritiker som en gång kallade fotoböcker för bilderböcker för vuxna (jag kommer aldrig att förlåta henne för den förolämpande benämningen) Babel prata om fotolitteratur? Glöm det, hellre gör dom någon filmsnutt om någon obskyr amerikansk författare av ordböcker för vuxna.

Jag ser min roll som att det i alla fall finns någon som SER det som en upphovsperson lagt ner massor av tid och oftast allt för mycket pengar på. Min insikt i den här branschen säger mig att c:a 80 procent av all fotolitteratur går med rejäl förlust. Jag skriver sällan ner någon bok.(men den uppmärksamme läsaren kan ana mitt ointresse mellan raderna. Omfotoboken är på intet sätt heltäckande. Det görs väldigt många fotoböcker och jag välkomnar folk som vill vara gästrecensenter.

Jag har endast en regel, det är att inte skriva om böcker där jag blivit mer eller mindre blivit ombedd att ha synpunkter vid tillkomsten av boken. Därför kommer jag inte att skriva om Martin Bogrens nya eller Emanuel Cederqvists nya ( men blink, blink)

men gå nu tillbaka, klicka på länken, och läs Thentes text, den är intressant.
Tommy Arvidson fotobokskritiker i Göteborg