En fotobokskritikers vånda

 

Jonas Thente skriver en intressant artikel i DN. http://www.dn.se/dnbok/jonas-thente-aldrig-har-det-varit-sa-enkelt-att-kopa-en-positiv-recension/

Den behandlar litteraturkritikens dilemma. Jag citerar; En av de mer gripbara reglerna för kritik är att man inte recenserar böcker och författare som man har en mer privat relation till. Förr i tiden var det inte ovanligt att kompisar prisade varandra. Det av många så hyllade rättesnöret Olof Lagercrantz skrev gärna om folk han åt middag med senare på kvällen.

Tyvärr, här på Omfotoboken gäller inte det rättesnöret. Jag skriver om böcker vars upphovspersoner jag har haft som lärare, fikat och käkat middag med, bott över hos, engagerat som föreläsare.

Utan den ordningen skulle inte mycket bli skrivet. Fotoboksvärlden är en mycket liten värld. Jag skulle få skriva enbart om utländska fotografer och böcker. Eller vänta nu… Christina de Middel och Jana Romanova har jag bokat till Landskronafestivalen. Och deras böcker ligger i Vänta-på-skriva-hyllan.

Det här fungerar ändå förvånansvärt bra. Det är ytterst sällan mina vänner och kollegor diskuterar vad jag sagt om deras verk. Vi undviker lite finkänsligt det ämnet. Och fortfarande gäller det faktum som fick mig att starta den här bloggen för fem år sedan; Fotolitteraturen är en dold konstart. Ibland skrivs något på Fotosidan eller i fototidningarna. (Fotografisk tidskrift upplåter en sida i varje nummer). Dagstidningarna skriver ytterst sporadiskt. DN har en kritiker som en gång kallade fotoböcker för bilderböcker för vuxna (jag kommer aldrig att förlåta henne för den förolämpande benämningen) Babel prata om fotolitteratur? Glöm det, hellre gör dom någon filmsnutt om någon obskyr amerikansk författare av ordböcker för vuxna.

Jag ser min roll som att det i alla fall finns någon som SER det som en upphovsperson lagt ner massor av tid och oftast allt för mycket pengar på. Min insikt i den här branschen säger mig att c:a 80 procent av all fotolitteratur går med rejäl förlust. Jag skriver sällan ner någon bok.(men den uppmärksamme läsaren kan ana mitt ointresse mellan raderna. Omfotoboken är på intet sätt heltäckande. Det görs väldigt många fotoböcker och jag välkomnar folk som vill vara gästrecensenter.

Jag har endast en regel, det är att inte skriva om böcker där jag blivit mer eller mindre blivit ombedd att ha synpunkter vid tillkomsten av boken. Därför kommer jag inte att skriva om Martin Bogrens nya eller Emanuel Cederqvists nya ( men blink, blink)

men gå nu tillbaka, klicka på länken, och läs Thentes text, den är intressant.
Tommy Arvidson fotobokskritiker i Göteborg