Varför vinner aldrig några naturfotoböcker?

Jag mötte en gång en upprörd naturfotograf. Han tillhörde en av Sveriges mest välmeriterade och han var arg på att det aldrig var några naturfotoböcker som vann Svenska fotobokspriset , eller som det hette då, Bästa Fotobok.

Han är idag, ungefär tjugo år senare fortfarande en av de mest välmeriterade och det är fortfarande inga naturfotoböcker som vinner Svenska Fotobokspriset.

 Men man kanske först skall definiera vad som är en naturfotobok. Jag tror att min sagesman menade den här typen av böcker som visar oss hur fantastisk vacker och förunderlig naturen är. Fjälltoppar, mörka skogssjöar, betande älgar och smygande lodjur. Eller med bilder från främmande länder, märkliga landskap och med djur som vi inte trodde fanns.

Men det görs andra böcker som skulle kunna kallas naturfotoböcker. Sådana som visar hur brötig och ogenomtränglig eller skadad, hotad och förstörd bortom räddning naturen är. Men inte ens med den bredare definitionen så finner vi speciellt många nominerade eller vinnande.

Jag tror att det är så som många vecko och månadstidningars redaktioner alltid har vetat, vi är mest intresserade av vår egen art, människan. Kolla på tidningarnas omslag, oftast är där ett porträtt på en känd eller okänd människa.

Så jag sätter mig ner och räknar. Och finner genast att det smyger sig en ett visst mått av tyckande i mina bedömningar. Är Maja Daniels bok ”Elf Dalia” en bok om en plats eller handlar den om människor i första hand? Jag bestämmer mig för människor.

Så här utföll min subjektiva beräkning av vad trettio års nominerade och vinnare i Bästa fotobok/ Svenska fotobokspriset handlar om:

Människor: 85 st.

Urban miljö: 20 st.

Natur: 15 st.

Djur 6 st.

Övrigt 4 st.

Så tyvärr, Naturfotoboksvänner, det här är inte ert pris. Men ni kan glädja er åt att någon varje år får glädjen att märka sin bok med titeln ”Årets Pandabok”, ett pris som delats ut av Världsnaturfonden sedan 1972. Och många naturfotografer kan också glädja sig åt att sälja sina böcker i stora upplagor. Brutus Östling berättar i en intervju att han har sålt 200 000 ex av sina uppskattningsvis 12-13 naturfotoböcker.

Ett medelvärde på de böcker som tryckts och som deltagit i fotoboksprissammanhang torde vara 6-800. Och då skriver jag tryckts för det dystra faktumet är att många böcker aldrig når en läsare. Räck upp handen, ni, liksom jag, har en massa lådor i källaren.