Lars Lambert: “Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder”

Kornhuset, 2018
ISBN 978-91-974366-9-0

Det finns fortfarande luckor i litteraturen om den svenska fotografins, och fotografernas historia. Visst Söderbergs/Rittsels bok från 1983 är fin, Gösta Flemmings Centennium är en guldgruva och Niclas Östlind, med flera har gjort stora insatser.

De svenska museerna har sent omsider upptäckt vilka skatter de sitter på och börjat publicera böcker om fotograferna bakom bilderna.

Men lika ofta tas enskilda initiativ till att berätta vilka fotokonstens pionjärer var. Som i Uppsala där Lars Lambert nu färdigställt den tredje delen av en serie om några framstående Uppsalafotografer

Alfred Dahlgren var verksam i Uppsala från 1890 till sin död 1908. På den tiden bestod arbetsuppgifterna för en fotograf till stor del av porträtt eller gruppfotografering.

Dahlgren har dock blivit mest känd för den stadsdokumentation han påbörjade 1901 på uppdrag av Uppsala stadsfullmäktige. 700 kronor var arvodet och det skulle räcka till 350 bilder. Han gick runt på söndagarna och fotograferade gathörn för gathörn. Fyra bilder i varje gatukorsning. Det blev så småningom 542 bilder, varav en hel del från stadens ytterkanter.

Lambert, som den genuine lokalhistoriker han är, kan naturligtvis inte låta bli att berätta allt han vet om byggnaderna och de människor som en gång verkade där. Det blir en initierad stadshistoria om än i en rapsodisk form.

En annan äventyrlig detalj är att han har, med hjälp av fotografen Dan Pettersson låtit sammanfoga de Dahlgrenska bilderna till panoramor, där två bilder blir en. På så sätt får betraktaren en bättre överblick över staden. Man skulle kunna hävda att det inkräktar på Dahlgrens upphovsrätt och att det är en förvanskning. Men jag tror inte att upphovsmannen vänder sig i sin grav och dagens betraktare som är vana vid Googlemaps extrema vidvinkelbilder lär knappast reagera negativt.

Men Dahlgrens huvudsakliga sysselsättning var att ta porträtt, ofta till sk visitkort. Här har Lambert

efterforskat hela livsöden hos några av de avporträtterade, både kända och okända personer.

I ett kortare kapitel berättas också om alla de andra fotograferna som verkade i staden på Dahlgrens tid.

Och som om inte detta vore nog, här publiceras den Dahlgrenska bouppteckningen; Vykamera med 6 dubbelkasetter 12 x16,5 med läderväska,Objektiv: Goertz Doppelanastigmat 180 mm, objektivöppning 25,5 mm, o.s.v…

De två tidigare böckerna i serien behandlar fotografen Henri Osti, verksam i staden 1859- 1914 och Gunnar Sundgren, verksam från 1920-talet fram till slutet av 1960-talet.

Nu väntar vi bara fortsättningen; de samtida kvinnliga fotograferna. Där fanns till exempel Emma Schenson och Ellen Claeson, två framgångsfika yrkeskvinnor.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf från Göteborg, och tidigare Uppsala