Hungry Horse
Pieter ten Hoopen
Max Ström 2015
ISBN9789171263131
Hungry Horse, ett litet samhälle i staten Montana i USA, har fått sitt namn efter två arbetshästar som försvann under vintern 1901. Efter två månader på rymmen återvände de helt utmärglade och överlevde mot alla odds.
Moving to Montana är de tre första orden i Luke Mogelsons text Reflektions on Hungry Horse som inleder Pieter ten Hoopens bok. Var känner jag igen det ifrån? “Moving to Montana soon gonna be a dental floss tycoon”. Frank Zappa så klart. Vad har nu detta med Pieter ten Hoopens bok Hungry Horse att göra. Egentligen ingenting förutom att bilderna i boken är tagna i ett litet samhälle som ligger just i Montana.
Jag bläddrar fram och tillbaka mellan bokens murriga och färglösa bilder och försöker förstå vad Pieter ten Hoopen vill berätta med sin karaktäristiska stil. Eller egentligen varför han vill berätta det. De människor vi träffar är omgivna av en hopplöshetens estetik. Här är en plats på jorden där sommaren är lika grå som vintern. Det är lika kallt inomhus som utomhus och det finns ingenting att göra. Allt är smutsigt och slitet. Jag stannar vid en uppgiven Katie med en pistol i ena handen och en ölburk i den andra. Bläddrar framåt till Reg och möts av en bestämd blick och vidare till Emily som frimodigt tittat rakt in i kameran. Tre unga människor med hela livet framför sig i en förtvivlans dalgång.
Bilderna klarar sig inte själva. Missförstå mig rätt, bilderna är underbara i sin fotografiska förträfflighet, men de förmår inte berätta om sammanhangen. De kommer människorna nära men förmår inte tränga in på djupet. Upplevelsen är i högsta grad känslomässig. Men tillsammans med inledningstexten och intervjuerna som medföljer i form av en dvd blir berättelsen tydligare och intressant.
Berättelsen är mörk, hopplös och dekadent med små stråk av lättnad. Och precis som hästarna så lever och överlever människorna mot alla odds.
Anders Alm