Nätverket Brudarna 2013
Redaktör: Lina Löfström Baker
Bilder: 42 fotografer
Brännvidd förlag
ISBN 9789163724978
Brudarna is back!
Det var länge sedan man hörde något från nätverket med kvinnliga fotografer, Brudarna, Nu, lagom till 10 årsjubileet kommer plötsligt en årsbok.. 42 av de 135 medlemmarna presenterar sig själva och sin fotografi.
Det är egentligen lite konstigt att det skall behövas ett sådant här nätverk, men det behövs. Man behöver bara titta på Årets bild tävlingen som avgjordes nyligen i Trollhättan. Ungefär 10 % av dem som finns med i prislistan är kvinnor
Och det är ju inte direkt så att det saknas duktiga kvinnliga pressfotografer.
Även om vi män kan stå vid sidan om och göra vågen så är det viktigt att kvinnor tar för sig och skapar egna kontakter och nätverk.
Vi män kan vara otroligt tröga Jag minns när jag ansvarade för SFF-montern och bildvisningarna på bokmässan. Eftersom jag är så kass på datorer o projektorer och teknik så hade jag tagit hjälp av fotografen Emilia Bergmark-Jimenez. De manliga fotografer som skulle visa bilder vände sig hela tiden till mig för att få hjälp inför bildvisningen, varpå jag vänligt men bestämt hänvisade till Emilia. En del var väldigt svårövertalade.
Men årsboken då… Det är ett väldigt varierat innehåll och som läsare blir man kanske lite undrande över avsikten. Är det en jobbkatalog eller en inspirationskälla för andra fotografer? Men å andra sidan så vet jag inte om det spelar någon roll.
Var fotograf är presenterad med en textsida och 3-4 bildsidor.
Hannah Goldstein öser på ordentligt i sin presentationstext. Det är ingen hejd på vilka prominenta fotografer hon jobbat med och vilka utbildningar hon har. I hennes bilder finns en kraft och sinnlighet. Bokens starkaste bilder, tycker jag. Till hösten kommer vi enligt uppgift att få se en bok med hennes fotografier.
Anna Edlunds text om hur hennes partykamera blir stulen och hur hon får en ”bortsprungen och hemlös kamera” av en vän är så gripande att man omedelbart blir intresserad av hennes vardagsbilder. Bilder tagna med en repig, hoptejpad och aftreightkladdig kamera.
Hur hade boken då sett ut om den varit gjord av män och hetat Grabbar? Den hade säkert innehållit betydligt mer actionfyllda, dystra, och pretentiösa bilder.
Brudarboken är ofta poetisk och stillsam. En del av jobbilderna kan jag tycka är lite tråkiga såsom jobbilder ofta blir.
Vad vi garanterat inte skulle ha fått se i Grabbarboken är något liknande Susanne Johanssons bildsvit Kullerbytta. Hon har fotograferat nakna kvinnor i hemmiljö. Jag har svårt att tänka mig en naken man som låter sig fotograferas stående på huvudet i sin säng. Vi är nog alldeles för pryda.
Förhoppningsvis så blir den här boken starten för ett Brudarnätverk som hörs mer och tar mer plats inom den fotografiska sfären. För som Woody Allen en gång sade: Eighty percent of success is showing up.
Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg.