Corazonada

Nicolas Wormull

T & G Publishing 2013

ISBN: 9780987305022

Many strong pictures in this one, sade en bokförsäljare på den stora bokmässan Offprint i Paris när jag stod och bläddrade i den här boken sent i höstas. Jag nickade förstrött och bläddrade vidare.

Wormull har efter att ha bott en längre tid i Sverige flyttat tillbaks till det land där han är född, Chile. Det här är en slags bokslut eller en form av dagbok över en tid som nu är över.Något nytt har tagit sin början. En titt på hans blog visar upp en familjeidyll med många barn.

Bokens innehåll är mer dystert. Eller kanske som han skriver i en kort inledningstext; … and find some tranquility after a long period of inner turmoil and anguish. (inre oro och ångest) Bilderna, i nedtonade färger eller svartvitt, består ofta av porträtt. Ett dubbelt (själv?)porträtt i oskärpa och med en grov kornighet är gripande. Här finns också av symboliska bilder som den med en skugga av ett flygplan i ett öde landskap. Eller bilduppslaget med en urna och en tom säng. Ofta anknyter fotografen till teman som kärlek och död.

Bilder ställs emot varandra på ett provokativt sätt. En bild på en mor med ett nyfött barn kombineras med en bild på ett (aborterat?) foster. En spruta och en sked de verktyg vi förknippar med drogmissbruk kombineras med en bild på en man som står och röker. Det är svårt att tyda vad som hänt eller hur det hänger ihop.

En man står och pinkar på gatan. Han betraktar fotografen med en slö blick och menar uppenbarligen att det är hans fulla rätt att bete sig ungefär som en hund. En kvinna har blivit överraskad av fotografen är hon sitter på toaletten. Hon är uppenbarligen besvärad eller snarare bestört. Återigen blir jag förvånad och undrar vad som händer.

I en inledande text avger Wormull någon slags programförklaring:

-I do not shoot in a conscious way.

I just open up to the things that come to me.

I try to be present, get close and stay honest.

I follow my hunch.

Det här är en bok med många omtumlande bilder men när jag slår ihop den dröjer sig många frågetecken kvar. Vad är det jag sett?

Tommy Arvidson är en fotograf och skribent boende i Göteborg