Var dig själv (bland alla andra)
Johann Selles
Breadfield press 2014
Johan Selles ger oss ett Grått Landet Lagom. Ja, egentligen så är det Malmö han visar oss men så förgråat att det får representera hela Sverige, eller kanske hela den västerländska civilisationen.
Här lever vi medelsvenssons gott i våra radhus eller villor. Här kör vi längs noggrant markerade vägar, och där vi absolut inte får köra ligger en stor, jag tror den kallas så, natursten. Så stor så att vi inte kan flytta den. Vi solar oss på stranden mitt i stan, vi köper en korv av märket Spitfire !! när vi blir hungriga. Och vi shoppar i det jättestora och jättenya shoppingcentret Emporia. Som mest ser ut som om något från Stjärnornas krig har landat mitt på den bördigaste åkermarken i hela Sverige.
Alla människor på bilderna är små, mycket små. Dom verkar trivas med sitt badande, barnpysslande eller utövande av någon sorts bollsport. Utom någon som ligger utslagen på shoppingcentrets jättetrappa ( som verkar byggd för att ta emot en miljonpublik)
Selles skriver i ett slags statement:
Här skall finnas parker och naturområden men också köpcentrum.
Det är viktigt att ha det som på landet. Fast i stan.Här skall entréer ligga mot gatan istället för inåt gården.
Det är viktigt med ett öppet samhälle.
Fast med övervakningskameror.
Här skall husen ha modern arkitektur. Det är viktigt att sticka ut hakan lite. Fast husen byggs i prefabricerade moduler.
Här skall vanliga människor vara trygga. Det är viktigt att inte störa samhällets harmoni.
Fast man ändrar på landskapet.
Här skall man helt enkelt var sig själv.
Fast bland alla andra.
På den analoga tiden skulle vi förståsigpå fotografer kallat det här bra bilder men dåliga kopior.
Idag, i den digitala tiden använder vi alla sorters uttryck för att föra fram vårt budskap. Gråa bilder. Pastellfärgade bilder eller helt blåa bilder
Selles gråhet är effektiv och lite skrämmande. Och det fungerar som kritik av folkhemmet, det lagoma. Eller ett filosoferande över hur man skall passa in, bland naturstenarna och asfalten.
Men jag håller inte med honom. Jag kan tycka det är lite kul att hänga på Emporia och jag gillar att bada på Ribban. Jag tycker till och med att det är lite spännande att få det orangea kuvertet. ( även om det ju oftast är lite dystert) Jag är nog lite beige.
Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg
PS. Med ett igenkännande leende konstaterar jag att en av bilderna kvalar in på Martin Parrs lista över fotografiska klichéer:
2. The bent lamppost.
You see this a lot in the USA, where they are blessed with many bent lampposts. The scene is urban and generally quite run down. This can be traced back to Stephen Shore amongst others.( från Parrs blog)
PS 2. På lördag den 20 september är det stor bokrelease på Galleri Breadfield, Föreningsgatan 49 i Malmö. Förutom Selles bok släpps då Jenny Lindhes bok You Were Pictured Then.