Alla fotobokslistors moder har kommit!

Så har den då anlänt. Alla Fotobokslistors moder, Best Photobooks 2014 från Photo-eye.

I sådana här sammanhang viftar jag gärna med den svenska flaggan och och kollar snabbt in vilka böcker med svensk anknytning som finns med på listan.

David Magnussons Purity, utgiven av Max Ström är en av dem. Den handlar om det amerikanska fenomenet Purity Ball, en ceremoni där unga flickor och deras fäder ingår ett slags avtal med varandra om att leva ett kyskt och oklanderligt liv. Och där fäderna lovar att beskydda sina döttrars kyskhet.

Gerry Johanssons allra senaste bok Antarktis finns också med på listan. Den är utgiven av förlaget Libraryman.

Gösta Flemmings förlag Journal är representerat med tre titlar, No pain whatsoever av Ken Grant, Southbound av Knut Egil Wang samt Fractal State of Being av Sara Skorgan Teigen.

Kanske inte så intressanta uppgifter men det visar ändå att svenska förlag och svenska fotografer har ett visst anseende ute i världen.

En annan, kanske intressantare iakttagelse är att endast c:a 20 % av böckerna är gjorda av kvinnliga

fotografer. Det ser alltså ut som det brukar, lite sorgligt men inte oväntat.

Här är länken.

Hur har då fotoboksåret 2014 sett ut? ( och då får man inkludera några år till eftersom fotoböcker sprids sakta). Jag tror att det produceras mer böcker än någonsin. Förlagen blir fler och fler.

En trend är att man går på djupet i enskilda fotografers konstnärskap. Nyligen kom en bok på Steidl med de bilder vi antagligen inte sett, men som togs under samma 1950-tal då Robert Frank gjorde den klassiska The Americans. Vi har tidigare i otaliga utgivningar fått bekanta oss med det mesta av både Franks bilder och filmer från olika tidsperioder. Jag tyckte nog att man redan gick lite för långt när man gjorde en bok med Robert Franks fars bilder.

Men det är tydligt att det finns en trend i detta med att se bakåt. Stephen Shore gjorde 2012 en box med en återutgivning av 83 stycken print-on-demand böcker han tillverkade i samband med utställningar i början av 2000-talet. Den är på 2302 sidor och är gjord i en upplaga på 250 exemplar. Kan enklast beställas från förlaget Phaidon till det facila priset 19228 skr.

 

University of Texas Press var nyligen nominerad till titeln PhotoBook Awards 2014 med något som möjligen kan betraktas som ett slags gravskändning. Bakgrunden är den att Eugene Smith, den legendariske dokumentärfotografen, 1959 arbetade intensivt med en bokdummy som skulle reresentera hela hans (dåvarande) karriär. Titeln var blygsamt nog, The Big Book. Böckerna, två volymer på tillsammans 380 sidor och med 450 bilder, skickades runt till olika förlag men inga nappade och böckerna blev aldrig publicerade. Men1959 det var ju inte så att man enkelt gjorde utsktifter i tryckkvalitet. Bilderna är gjorda på någon slagsriktigt usel föregångare till en kopiator. Kvalitéen är så dålig att det ibland är svårt att urskilja vad bilderna föreställer. Böckerna blev också med tiden ganska slitna.Nu har man alltså gjort en box av dessa dokument som väl i och för sig är väldigt intressanta för en forskare. Som en förmildrande omständighet så innehåller boxen en längre essä av John Berger samt diverse texter av en rad andra författare.

Det finns förstås ett otal fler exempel, Bruce Davidson in Color eller Eggleston in black/white. Det här är väl lite samma trend som man ser inom musikidustrin, där man letar upp gamla alternativtagningar eller gamla jam .Ibland blir resultatet sådant som borde ha fått stanna på arkivhyllorna, ibland blir det alldeles lysande.

En annan trend är den med artistbooks i små upplagor i enkelt men ofta elegant utförande. Vinnaren i Svenska fotobokspriset Nagoya Notebook av Anna Strand kan väl ses som ett gott exempel på en sådan. Eller Martin Bogrens nyligen utgivna Embraces som han själv, tillsammans med bokbindaren Eva M Eriksson, bundit in i sk. japansk bindning. I en upplaga på 150 exemplar.

En tredje trend är stilleben. Och då pratar jag om stilleben som också kan bestå av bilder som är klistrade på varandra för att skapa nya bilder. Där är Ruth van Beeks The Arrangement ett bra exempel. Eller den populära Dalston Anatomy av Lorenzo Vitturi.

Sen finns det naturligtvis ett stort antal tendenser som jag ännu inte upptäckt men som andra ser som självklara.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

PS. Jo bara en till. Den där tanken att man inte alls behöver använda alla färger. Man kan som till exempel Mårten Andersen göra en hel bok med bara blåa skogsbilder. Blå skog/Blue forest. Eller så kan man som David Benjamin Sherry i Earth Changes skruva till de storslagna landskapsbilderna så att de bara innehåller en enda färgton. Blått, gult lila och rött….Hej o hå fotoboken och dess upphovsmän är i högsta grad levande och nyskapande.