2018 års allra bästa fotobok?

 

Det är listornas tid igen. Listorna över vilka fotoböcker som vissa bedömare anser vara årets bästa.

Photoeye är en av de mest välrenommerade.

Men jag tycker bäst om Christer Eks mer nedtonade funderingar över några böcker han tyckte om under året.Och så finns de ju de som försöker maximera allt. Viory Schelleken har letat fram alla åsikter om årets fotoböcker och gjort en MEGALISTA av hela rasket. Så nu vet vi, vilka som var de som gällde under året.

Jag konstaterar, med aningens rodnad, att jag inte känner till så värst många av de böcker som presenteras. Och då påminner jag mig själv om det där uttalandet som chefen för MOMAs fotoavdelning gjorde redan för sådär en fem år sedan. Nämligen att idag har ingen, ingen, en chans att hänga med i, och ha översikt över, den rasande flod av fotoböcker som produceras.

Så vi får väl nöja oss med att älska de fantastiska böcker som ändå kommer i vår väg. Och trots överflödet av listor så kan jag naturligtvis inte låta bli att prata om de böcker jag tyckt mest om under året. De böcker jag kommer att plocka fram ur hyllan under många år framåt.

Nina Korhonen: Monkey to monkey

Formgivning: Patric Leo

Eget förlag 2018

ISBN 978-91-639-4645-5

En kinesisk “Svensson” (vad det nu kan heta) är inte så olik en svensk “Svensson” Man strävar på med sitt, slaktar en gris till helgen, tar sig ett dopp med kompisarna eller tar sig en fika på Naturhistoriska museet, sittandes under den uppstoppade elefantens mage. Korhonen skildrar det lantliga Kina och det inte så moderna småstadslivet i Kina. Hon betraktar människorna hon möter, kärleksfullt och med respekt.

 

När jag tittar på gubben som tar sig en tupplur på tåget så slår det mig att den där scenen skulle man kunna få uppleva på morgontåget mellan Göteborg och Stockholm också. Vi blir alla trötta då och då.

 

 

Vanessa Winship: And times folds

ISBN 978-1-912339-09-9

Formgivning: Morgan Crowcroft-Brown

Mack books 2018

Detta är egentligen en katalog till en utställning som visades på The Barbican i London under senare delen av 2018. Men också en välbehövlig sammanfattning av Winships arbete fram till idag.

 

Hon är en fotograf som har haft en lång startsträcka. Kanske på grund av att hon under många år har arbetat och bott i Östeuropa. Det var först när hon fick det prestigefyllda Cartier Bresson priset 2011 som hon blev riktigt uppmärksammad. Den resulterade två år senare i boken She dances on Jackson, en skildring av USA som mycket väl kan mäta sig med Franks The Americans.

Hennes bilder har den där poetiska framtoningen som gör att de lever kvar i ens tankar långt efter att man sett dem. Hon gör en slags gatufotografi som är fri från lättköpta poänger men ändå har fångat det där avgörande ögonblicket.

Här presenteras de stora projekt hon jobbat med sedan slutet av 1900 talet. Sweet nothings är en fin serie porträtt på skolflickor från Turkiet som har en gripande enkelhet i uttrycket. Den blev en bok 2008.

Och så en favorit som jag tidigare skrivit om: Rikard Österlund: Look im wearing all the colours.

En härlig hyllning till livet och kärleken. En bok som påminner oss om att mitt i livets svårigheter finns möjligheter.

Man kan fråga sig vad som karaktäriserat 2018 års fotoböcker. En liten, men viktig detalj är att metoden att binda böcker med öppen rygg har blivit nästan standard. En bok tillverkad på det sättet faller ut mycket lättare och ett uppslag med utfallande bild kan läsas som en stor bild. Inte som två bildhalvor. Nackdelen är att boken ofta blir lite sladdrigare än en traditionellt inbunden bok.

När jag tänker igenom vilka böcker jag sett under året så är ungefär hälften gjorda huvudsakligen i svartvitt. Men det är också vanligt att man blandar svartvitt och färg. Och böcker med komplicerade historier där text, arkivbilder, bilder på föremål förstärker den fotografiska berättelsen blir allt vanligare.

Och så finns motsatsen, en samling bilder från samma plats med samma utsnitt där endast detaljer förändras och skapar en minimalistisk berättelse.

Det vi kan förvänta oss av framtiden när det gäller fotoböcker är mindre och mindre upplagor och fler och fler titlar. Detta på grund av att den digitala trycktekniken nu har blivit så bra att den kan tävla med offsettrycket när det gäller bildkvalitet. Och med digital tryckteknik blir det inte alls samma startkostnad. Så fotobokens framtid är ljus. Det gäller bara för oss läsare att hitta fram till favoriterna.

Den 5 april får vi veta vilken bok som blir vinnare av Svenska Fotobokspriset. Missa inte den fotoboksfesten i Stockholm. Där får man en överblick över den svenska fotoboksutgivningen. Där brukar visas åtminstone en 80-90 böcker som man kan bläddra fritt i.

Tommy Arvidson, Göteborg. Ha ett bra nytt år!