Manligt o kvinnligt

Jag fick av en händelse dessa två böcker i brevlådan samtidigt. Det kom att påverka mig. Böckerna är så helt olika, spelar på hel olika planer. En fotografisk bokdebutant och en veteran med massor av böcker och utställningar i bagaget. En kvinna och en man.

och ändå… så kan jag inte låta bli att jämföra…

MEN.

DAWID

Nationalmuseum 2017

ISBN 978-91-7100-869-5

Jag hade väntat länge på Dawids bok, med stor förväntan. Jag har känt till honom från tiden på Fotograficentrum när han och Micke Berg kämpade om utrymmet på utställningsväggarna. Från att ha varit en samhällskritiker övergick han allt mer till att utmana synen på vad fotografi är.

Den här boken innehåller porträtt på män. Den kom till i samband med Dawids utställning på Statens Porträttsamling på Gripsholms slott förra sommaren. Titeln är MEN. och det kan tolkas olika eftersom boken är skriven både på svenska och engelska. Är det ett tvekande men. i en tid när Kulturmannen diskuteras? Är det helt enkelt så att det är ett men. att vara man i dessa dagar?

Männen på bilderna ser dock ofta väldigt självmedvetna ut. Allvarligt betraktar de oss. Ibland lidande, nakna, självutlämnande. Men det viktiga för oss män är ju ändå att bevara vår värdighet och vara män. Jag skulle absolut tycka om att bli avbildad som Henrik Nygren, formgivare, har blivit avbildad.

Detta är en form av fotografi där upprorsmannen lägger mycket krut på att skapa en originell berättelse om personen framför kameran. I form och komposition hämtar den inspiration från föregångare ur fotohistorien. Men framför allt berättar bilderna något om fotografen.

Bernt Arnell, utnämner i ett förord Dawid till en av Sveriges främsta fotografer, och det är nog sant. Fotosverige skulle varit fattigare utan den mannen. Men jag är inte säker på att det är för den här boken vi kommer att minnas honom. Här finns många skickligt och originellt utförda porträtt. Men sammantaget blir man ändå rätt trött på alla dessa märkvärdiga män.

I en längre essä citerar Magnus Olausson en av fotografins pionjärer, Felix Nadar som hävdade att män var fåfängare än kvinnor. Om det är sant vet jag inte, men visst får vi intrycket av att det här, det är grabbarna som räknas. Hur mycket av det som är fotografens tolkning är svårt att reda ut.

Men nog är det väl lite omodernt men samtidigt väldigt manligt att i slutet av boken tala om vilken kamera man använder.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

 

JUICY BODY

Casia Bromberg

Black Book Publications 2017

ISBN 978-91-982555-3-9

Bromberg har bestämt sig. Hon tycker om sin kropp, hon tänker inte bli en av de som ängsligt betraktar och bearbetar de omvandlingar vi alla genomlider.

– My body is so juicy! It can be naked, it can be dressed in silk or leather. It needs a loot of space because its is so juicy, deklarerar hon stolt.

Hon har också en självmedvetenhet, men av ett annat slag. Hon drar i krig mot en modets och reklamens kvinnobild. En bild där andra helt klart definierar vad som är snyggt och vad som passar sig. Hon rör sig som en vuxen Pippi Långstrump i en natur som står som en neutral och välkomnande fond. Hon rycker i träd och försöker ta ner månen. Hon undersöker sitt inre och kastar sig själv in bland rododendronbuskarna.

Det här är ett självporträtt av en kvinna som bestämt sig för att inte bry sig om vad andra tycker, att gå sin egen väg.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg