Om fotoboken | In Heaven On Earth
En sida helt ägnad åt fotoböcker
Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,
4076
post-template-default,single,single-post,postid-4076,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

In Heaven On Earth

wåoms

Thomas Wågström

Text: Karl-Ove Knausgård

T55/ Pelikan 2017

ISBN 978-91-982948-2-8

Projektet är fullbordat! När fotografen Thomas Vågström gav ut den första boken, den om moln, tyckte jag den var vacker. Man tänkte, att fota moln, det har varit favoritmotiv för fotografer sedan 1877 då Hildebrand höll på i Uppsala.

Sen kom boken om nackar och det var välfotograferat, med det jag mest intresserade mig för var hur framsidan såg ut, d.v.s. vilka personer det var på bilderna. Där är Gunnar, och där är Anders, och där är Marie.

När den tredje boken, eller egentligen tidningen, kom så började man ana att detta kanske kan bli något stort. Vågström hade gjort en Fönstret mot gården. Suttit i lägenheten och fotograferat ner på Liljeholmens gårdar och vägar. Och bort mot sjön Trekanten.

Och så kom den här stora boken, läckert formgiven av Greger Ulf Nilsson och med ett tryck som måste vara Göteborgstryckeriet när dom är som bäst.wå1vå2

 

Så trots att denna bok innehåller ett urval ur de tre tidigare volymerna, så är det denna som känns som den färdiga ultimata boken. Annars brukar samlingsvolymer kännas lite urvattnade och originalböckerna vara de som är mest raffinerade och kompromisslösa. Redan omslaget ger en sådan där vill-ha-känsla med Agfa fotopapperskartongorange text.

Och vi kastas in i ett landskap där man först inte ser vad som är vad, nacke eller moln, eller skog. Först efter andra bläddringen hittar vi den lilla ensamma människan i strandvegetationen eller på väg till lekplatsen. Och ser att det grova stenlandskapet egentligen är en nacke. Arkitekturen liksom låser in människor i geometriska system.

I ett kompendium infogat i boken finns en text av Knausgård. Jag brukar vara allergisk mot sådana texter som berättar för oss hur vi skall betrakta bokens bilder. Men här måste man kapitulera. Knausgård berättar för oss vad det innebär att vara en tänkande människovarelse. Vi som är de enda som kan se oss själva utifrån. Vi som har den där förmågan att se saker och händelser som inte längre finns framför oss.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg