Om fotoboken | At the Time of the Third Reading
En sida helt ägnad åt fotoböcker
Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,
3260
post-template-default,single,single-post,postid-3260,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

At the Time of the Third Reading

ska%cc%88rmavbild-2017-01-08-kl-21-05-16

Annica Karlsson Rixon

Art and Theory Publishing 2016

ISBN: 9789188031297

Annica Karlsson Rixons bok At the Time of the Third Reading (2016) är om möjligt ännu mer aktuell idag än när den gavs ut i samband med hennes disputation i fjol.  Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet, som med stor säkerhet påverkades av ryska hackerattacker, och homofobin och misogynin som genomsyrar hans och hans teams politiska agenda ter sig som en spegelbild av Vladimir Putins Ryssland. De högernationalistiska partierna som vinner mark i land efter land i Europa delar Trumps och Putins reaktionära och förkastliga människosyn. Det är en orolig tid för alla som inte är vita, passar in i hetero- eller cisnormen samt för kvinnor i allmänhet.

At the Time of the Third Reading cirkulerar kring två sammankorsande händelser som ägde rum i Ryssland, i början av juni 2013.  Karlsson Rixon befann sig i en minibuss på väg till ett årligt läger för lesbiska, när hon via radion nåddes av det nya lagförslaget om förbud mot information om ”icke-traditionell sexuell orientering” till minderåriga.  Förslaget som senare samma månad kom att godkännas och skrivas på av Putin, innebar en ökad stigmatisering av Rysslands LGBTQ-rörelse.  Det specifika lägret som Karlsson Rixon besökte och fotograferade firade tioårsjubileum och arrangerades på en avlägsen ö, belägen någonstans mellan Sankt Petersburg och Moskva. Organisatören Elena Botsman förklarade symptomatiskt nog att detta skulle bli det sista lägret hon var inblandad i: om inte någon annan var redo att ta över stafettpinnen skulle sammankomsterna dö ut.

Medan homosexuella män har haft en någorlunda framskjuten position i Ryssland, har de lesbiska kvinnorna inte varit fullt lika synliga. Boken innefattar många intressanta essäer och intervjuer av och med olika aktivister och akademiker. Den lesbiska historieskrivningen rullas ut.  Vi får bland annat veta att den ”manliga kvinnan” blev populär efter revolutionsåret 1917, då hon uppmuntrades till att lönearbeta, precis som mannen, och hade rätt till att ta ut skilsmässa.  De lesbiska levde dock relativt undanskymt. Under Stalinismen förändrades kvinnoidealet och hemmafrun blev återigen norm, icke-heterosexuella personer förföljdes och den lesbiska kärleken tilläts endast i samhällets ”högsta” eller ”lägsta” kretsar; från väldigt förmögna miljöer till fängelsesammanhang. Under Putins styre har synen på människor som avviker från traditionsbundna mönster närmat sig den som rådde under Stalins dagar.

annica_rixon-uppslag_04_low

annica_rixon-uppslag_05_low

Denna bok innehåller inte bara läsvärda texter; i centrum gnistrar ett trettiotal fotografier av Karlsson Rixon. De är tagna från ett betydande avstånd och de avbildades ansiktsdrag syns knappt.  I tät skog, mellan spalter av träd, trängs kulörta tält och presenningar.  Om jag inte hade känt till kontexten som kantar dessa bilder hade de säkerligen inte framkallat så många splittrade känslor. De är både sakliga och romantiska, och får statuera slutet på en epok.  För trots att kvinnorna befinner sig i en enslig miljö, har de ändå haft mod att samlas. I framtiden kommer mötena troligen blir mer hemliga och småskaliga, på grund av den ökade hotbilden.  En annan tanke slår mig likaså: i dessa dokumentationer har individerna själva valt att dra till skogs och campa, i framtiden kanske de inte har något val.  Och jag ryser när jag tänker på hur människor kastas ut från trygga sammanhang till en osäker tillvaro utan någon stabil grund att stå på: hemlösa och föraktade.  På ett intuitivt plan binds de lesbiska kvinnorna i Annica Karlsson Rixons fotografier samman med andra grupper som saknar solitt tak över huvudet och har tvingats till ett liv på flykt.  Det är en vacker bok tillika fotoserie om gemenskap, solidaritet och kärlek som flankeras av ett skoningslöst samhällsskede.

 Sara Arvidsson