Kungariket
Berge har fortsatt sin berättelse om de svenska männen med sina thailändska fruar. Denna gång är landskapet förändrat, vi befinner oss i Thailand. Här är männen både efterlängtade och en aning utanför. De står för det ekonomiska välståndet och föväntas inte delta i vardagssysslorna i kvinnornas hemland. För att ha något att göra bygger de kanske ett hus till sin familj. Bilderna förmedlar ibland en slags sorgsen tristess. Gubbarna halvligger i soffan med en öl eller sitter och hänger nere på bryggan.
Det intressanta är att fotografens berättelse också har en slags inneboende kluvenhet. Hon vet inte riktigt om hon skall ha en Sune Jonssonsk, eller en Marin Parrsk attityd i sitt bildspråk .Och jag tänker mig, att kanske det är det geniala i den här historien.
Någon skrev i en recension om boken, att den var respektfull. Jag blir lite skeptisk inför det ordet. Det inrymmer en slags ängslan över att man skall lämna ut folk för mycket. Jag tror ändå att människor gillar att berätta om sitt liv. Väldigt ofta ligger den där respekten i betraktarens öga. Betraktarens normer lägger sig över det vi ser.
Det finns något riktigt svenskt i den här berättelsen. Det där förhållningssättet att gilla läget och inte snacka så mycket. Och det kanske är helt rätt att ha det perspektivet på en historia om två helt olika kulturer som möts?
Det som skaver och stör mig i den här historien är att jag vill veta mera. Hur känns det att som barn ha blivit lämnad kvar i Thailand när mamma flyttar till Sverige?. Hur känns det när hon och hela hennes nya familj återvänder.?
Eller hur känns det att vara den som kommer med det ekonomiska välståndet till en plats med helt andra förutsättningar?
Kanske är det de inträngande intervjuerna som saknas. För det måste ju finnas något mer man kämpar med när man träffas över kulturgränser, än att man hänger upp ett älghorn på en husvägg i Thailand?
Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg
PS Frida Hyvönens bidrag består så klart av musik. En CD medföljer boken.
PS2 Något mer om personerna i boken Kungariket får vi se i en film som Elin och Lars Berge producerat. Den har premiär under Way out west festivalen i Göteborg.