Om fotoboken | Fading
En sida helt ägnad åt fotoböcker
Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,
2079
post-template-default,single,single-post,postid-2079,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

Fading

Fading

Elis Hoffman

Kerher 2014

ISBN9783868285901

 

Hoffmans bilder beskriver ett landsbygds-Sverige som är lite stillastående eller, som i inledningsbilden, är på väg ner i underjorden. Vi ser ett grönskande skogsparti som aldrig kommer att besökas av några bär eller svampplockare. Marken kan när som helst rämna och dundra ner i djupet. Lockande men farligt. Det är antagligen en bild från ett rasriskområde vid en gruva.

gruvras

Hoffman har under några somrar besökt platser som för honom tidigare varit okända, från Halländska Hylte i söder till Malmberget i norr. Men var bilderna är tagna är inte viktigt och vi får ej heller veta den exakt platsen. Det är ett slags tillstånd Hoffman beskriver. En osäkerhet, en obevekligt pågående förmultning. En process som på sätt och vis börjar redan när vi föds.

bryggan

Men människorna som förekommer på bilderna är inte oroliga. Modern håller tryggt sitt barn i famnen, grabbarna på den sjunkande flotten vet att den kommer att pluppa upp igen när de slängt sig i vattnet. Mannen som står i stallet  och kikar ut över landskapet är trygg med att kunskapen om världshändelserna finns på plats inne i huset i form av en stadig hög med tidningar.

gubbetidn

 

Det Sverige vi får se är ett landskap, som trots att det är lite skräpigt och sårat, ändå är en plats värd att leva och dö i.

En text av Peggy Sue Amison, en etablerad kurator, producent och skribent inom fotografisektorn, lägger inte till så mycket. Det är den typ av text som artigt berättar för oss varför vi skall tycka om denna fotograf och denna berättelse. Det gör vi ändå!

På den sista bilden ser vi en björk som envist kämpar på en liten avsats. Som det verkar, en bit ner i ett gruvhål. En plats som kanske nås av solen bara en liten stund varje dag. Jag kommer att tänka på det omkväde som Lars Gustavsson hade i sin romansvit Sprickorna i murenVi börjar om igen, vi ger oss inte.”

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg.

PS. Förra veckan vann Elis Hoffman TT:s Stora Fotopris, som ges till den yrkesverksamma fotograf som juryn anser bäst skildrat det svenska samhället på ett traditionellt eller nyskapande sätt inom dokumentärfotografin. GRATTIS!