Deutschland/Hattfabriken

Gerry Johansson

Deutschland ISBN9781907946356

MACK

Hattfabriken/Luckenwalde ISBN9789197632621

Johansson & Jansson AB

Jag vet egentligen inte vad det är som gör Gerry Johanssons bilder så intressanta. Är det kompositionen? Hur Johansson på något märkligt sätt tar oss i handen och leder oss runt i fotografierna. En bild liksom börjar med en avloppsbrunn och så leds blicken längs gatan, runt hörnet på ett hus och man kan inte sluta undra vad som saluförs i butiken med skylten, Femaroll (i det lilla samhället Gethlingen).

Eller är det mängden av bilder? Detta faktum att han kuskat runt i Tyskland och fotograferat både små avkrokar och dom största städerna. Placerat dom i bokstavsordning.  En bild från varje plats. Ibland kan jag lära mig något lite. Som att det finns en flygplanskyrkogård i Lärz eller att dom gamla V2 raketerna från andra världskriget fortfarande står i en park i Peenemunde. Men oftast lämnar bilderna nästan ingen information alls. I Moorbrink har en bonde gett blanka tusan i att göra hem kärran med vattentanken till korna. Den står kvar där på gärdet, övergiven. Kanske för att det snöar. Om Höchstädt får vi bara veta att där saluförs vackra stickade sockor. 171 platser är avbildade.

Det är nog så att man blir totalt uppslukad av både den eleganta sammansättningen och mängden av bilder. Det här att vi blir bjudna på en roadmovie genom hela Tyskland och att varje bild är så exakt komponerad. Ett gammalt järnstaket i Siemerode ligger precis på horisontlinjen. Och en gammal husbil i Much med ett gytter av stegar, takräcken och ränder på karossen passar precis ihop med korsvirkeshuset i bakgrunden.

Men mest är det nog ändå det där att vi får så lite information. Vi tvingas att se och tänka.

Den här boken har ungefär samma upplägg som många av hans tidigare böcker. Och storleken är exakt lika. Som Sverige, Pontiac, Kvidinge, USA, och Ulan Bator.

Jag besökte en gång ett föredrag som Gerry Johansson höll om sin då nyutkomna bok Sverige. Där berättade han lite om sin arbetsmetod. När han kom till en ny stad åkte han runt en stund och letade. När han funnit en bra plats, ett bra motiv, klev han ur bilen ställde sig på den rätta platsen, tog en eller ett par bilder. Därefter satte han sig i bilen och åkte till nästa stad. Och då skall man också veta att han är en hängiven bilförare, och att han en gång i tiden varit tävlingsförare.

Till denna bok finns ett tillägg. En alldeles egen bok, för ovanlighetens skull grön. De andra böckerna är alla linnefärgade. I den får vi veta lite mer om vad som för Johansson till vissa platser. Den gröna boken handlar om den lilla staden Luckenwalde och den där belägna Hatt och Möss fabriken. Vi får veta att Johansson inspirerades att åka dit sedan han hade sett en känd målning av konstnären Dick Bengtsson. Bengtsson hade själv inte sett fabriken i verkligheten utan bara målat av den från en bild i svensk Uppslagsbok.

Johansson åkte till platsen och fann en fabrik som stod övergiven och till viss del i ruiner. Men den märkliga svarta huvudbyggnaden med den karakteristiska taksiluetten var sig lik från Dick Bengtssons målning. Johansson har fotograferat av en stad som verkar vara lite på dekis. I en del bilder upplever man husen som förblindade med sina igenspikade fönster. Dom står där tomma som teaterkulisser.

Den här bokserien, som enligt rykten nu är avslutad, tillhör nog de fotografiska böcker som jag aldrig tröttnar på. De innehåller en slags lågmäld men ändå oerhört fokuserad fotografi. Den kan tyckas torr och tråkig men tittar man noga finner man en underfundig humor och en lekfull men exakt estetik som leder runt blicken i varje bild.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg.