Om fotoboken | Fotoböcker 2017
En sida helt ägnad åt fotoböcker
Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,
106
archive,paged,category,category-fotobocker-2017,category-106,paged-3,category-paged-3,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

Camouflage

_DSC0005

Arne B Langleite

Proto Publishing 2017

ISBN 978-82-690840-0-9

.

Jag ringde en ingenjör på Göteborgs Energi. Ville prata lite om transformatorstationer. Jag berättade att, i Oslo, där är alla transformatorstationer nedgrävda under marken. Han var måttligt intresserad.

Jag försökte förklara att själva servicenedgångarna var väldigt vackra. Nej, det där hade han aldrig hört talas om, i Göteborg ligger dom ovan jord, sade han.

– Vi har runt 1900 st här i stan, sade han och då kände jag att samtalet var mer eller mindre avslutat så jag tackade och lade på.

En transformatorstation är en anläggning där man omvandlar el till en lägre spänningsnivå för distribution till t.ex hushåll.

Arne B Langleite vet allt om transformatorstationer. Han har gjort en fantastisk fotobok om ett hundratal av Oslos nedstigningstorn.

_DSC0006_DSC0007_DSC0008

Ett nedstigningstorn är den lilla byggnad som servicemannen använder för att ta sig ner i själva transformatorstationen som ligger under jord. Dessa små runda torn som man kan se lite här och var på Oslos gator har en lång historia. De första uppfördes 1912. Det var en rikt ornamenterad modell med en gaslykta på taket. De har moderniserats en 4-5 gånger och är nu i en stilren modern modell designad 2016.

Jag märker när jag skriver detta att det låter som om det vore en nördig urban-explorers-i-helvetet-fotobok. Men så är det inte.

Langeleite har tagit sina bilder på natten. Inga människor är ute (eller är suddade p.g.a. lång exponeringstid) Allt är stilla. Ni vet den där känslan man har när man vaknar upp i natten och kastar en blick ut genom fönstret och konstaterar att allt är lugnt.(och går och läggger sig igen)

Vi bjuds på en promenad genom ett folktomt Oslo, genom de centrala stadsdelarna och långt ut i förorterna och längs motorvägen. Och på alla bilderna finns ett nedstigningstorn.

Vi får lära känna de delarna av staden, där husen är låga och många äldre hus bevarats. I de hypermoderna kvarteren nere runt centralstationen är antagligen elförsörjningen löst på ett annat sätt. Och därmed kan man se boken också som en dokumentation av en försvinnande detalj i den offentliga miljön.

Wounds

simon3

Simon Berg

blackbook publications 2017

ISBN 978-91-982555-1-5

Den har ett påfallande diskret utseende. En bunt fyrkantiga papper, bigade i ena kanten. den främsta och bakersta är svart, lite styvare, de övriga vita med tryckta bilder. De är sammanfogade med tre häftklamrar. På omslaget är texten Wounds präglat. (Snygg prägling med blänk i bokstäverna)

Titelsidan är blank sånär som på en liten,liten text; Sår.

Boken består av femton bilder;

En konservburk sardiner, ovanpå den, en liten tub, tom, har nog innehållit solution.

Ett rakblad,”Menora, nedskuret i en slags svart materia

Två burkar och en tub i plåt eller aluminium.

Toppen på tuben, lite röd färg pyser ut.

Skrivmaskinstyper, en sällsynhet idag.

Öppnad plåtburk, antagligen ansjovis i tomatsås.

Kontaktkarta med bilder på färgtuben.

Persienner, gamla, dammiga.

Mera persienner.

Ännu mer persienner.

En äggskärare.

En lagom mogen banan placerad ovanpå en plåtburk, den är halvt genomskuren.

Någon försöker öppna en konservburk med typ morakniv, tummen bänder i hålet

Näsa och mun på en ung människa (visserligen med näshår men inte sådana där grova som på äldre människor).

Fyra steg i en rulltrappa.

simon1

 

I denna sin femte fotobok har Simon Berg renodlat obehagskänslorna. Det handlar om den sköra kroppen, (trots att den endast finns representerad på två bilder) kontra hård metall. Jag har ännu aldrig skurit mig på en sån där konservburk med rivring, men tänker på risken varje gång jag tvingas öppna en.

En representant för det kända rulltrappsserviceföretaget Jurk beskriver vad som händer om ett rulltrappssteg faller ner och det uppstår ett hål. Om en människa faller ner där ”blir det köttfärs” Det har dock aldrig hänt i rulltrappans historia som sträcker sig från 1898

simon2

Jag vet inte vad det är i Bergs bilder som framkallar sådana obehagskänslor hos mig, kanske något med det strålkastaraktiga ljuset eller den mörka bakgrunden. När jag lägger ifrån mig boken för att ta en macka så hanterar jag kniven väldigt försiktigt.

Inte sågen, Alfons…

 

Tommy Arvidson, fotograf och skribent

Norwegian Ski Jumps

Skärmavbild 2017-10-26 kl. 13.47.42

Espen Tveit

Journal 2017

ISBN 978-91-87939-21-1

Jag har aldrig förstått varför man skall utsätta sig för hisnande saker. Som berg och dalbana eller att klättra upp i en träställning högt uppe på ett berg, trä på sig ett par brädlappar på fötterna och sen susa nerför en brant backe som helt plötsligt tar slut. I det läget förväntas man, i fria luften, se elegant ut, (domare finns på plats). Sen skall man landa längre ner i backen med ena brädan något framför den andra, sk. telemarkslandning.

Så här långt i min text antar jag att alla norrmän har slutat läsa, ty det här hoppandet har länge varit en norsk nationalport. Det var också i Norge som sporten uppstod 1860 då Sondre Norheim utan stavar hoppade 30 meter över en stor sten, ett rekord som stod sig i över 30 år. Idag är världsrekordet 253,5 meter.

Som så många sporter, som från att ha utövats av glada amatörer utan någon större kostnad, har backhoppningsporten utvecklats till en penningslukande sport. Dräkterna som hopparen bär idag kostar runt 4000:- och är förbrukad efter några få tävlingar.

 

 

Espen Tveit har rest runt i Norge och sökt efter de 1900 backar som finns på Norska Kulturdepartementets lista över idrottsanläggningar. Han fann att endast c.a 200 fortfarande var kvar. Idag är många av dessa rivna.

Fotografen har närmat sig anläggningarna bakifrån. Själva backarna, nedslagsplatserna ser vi inte. Där står de, de flesta byggda av träplankor, som skeletten av sorgliga urtidsdjur. Bortglömda och halvt övervuxna av sly. Men fortfarande med någon slags resning. När man betraktar bilderna kan man nästan ana adrenalinpåslaget som forna tiders backhoppare måste ha känt när de gick upp för de branta trätrapporna.

Den här dokumentationen är en viktig kulturgärning. Även vi som inte alls är sportintresserade kan känna upphetsningen från en plats i långt ute skogen som har engagerat många människor, och vi kan känna sorgen över ett folknöje som har försvunnit.

Boken är, eftersom den handlar om hoppbackar, hög. Den går knappast in i en bokhylla.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

ÄLSKLING, A selfportrait trough the eyes of my lovers

omslrova

Jenny Rova

b.frank books 2017

ISBN 978-3-906217-10-9

Hur ska man konstruera ett riktigt ärlig och utlämnande självporträtt? Jenny Rova valde ett okonventionellt sätt. Hon bad åtta av hennes tidigare män samt hennes nuvarande make att ge henne bilder från deras tid tillsammans.

De insamlade fotografierna visar tjugofem år av hennes liv skildrat av människor som en gång stått henne nära. Och i ett fall står henne nära än idag. Genom att hon gjort ett urval bland hundratals bilder så har boken också formats till hennes egen version av sitt liv från ung kvinna till fyrtiofemårig moder med barn.

Men nu väntar jag med intresse på del två av denna bok med de följande tjugofem åren. Detta eftersom jag ofta med svårighet försöker identifiera gamla vänner jag hittar på Facebook, som jag inte haft kontakt med på ett trettiotal år. Det är först när vi börjar bli 50 -60 år som vi ser vuxna ut !

015-Jenny Rova

är den manliga blicken som råder i boken och det är naturligtvis inte någon överraskning att vi män är intresserade av nakenheten. Det är intima och kärleksfulla bilder som nog aldrig varit avsedda för publicering. Andra bilder visar kriser och att kärlek inte alltid är så lätt. Jag har ändå svårt att förstå dessa män som sparat dessa bilder från en länge sedan avslutad kärlekshistoria. Eller varför man överhuvudtaget smyger sig på någon när hon sover. Men är man kär så…

 

Det här är en bok som väcker många frågor om manlig och kvinnlig sexualitet, om åtrå och saknad. Och också om vilka spår vi lämnar efter oss, både som fotografer och som objekt. En fråga som är ännu mer aktuell idag när vi inte alls har samma kontroll på vilka bilder av oss som flyter omkring på internet.

 

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

Samlingsalbumen, där finner man guldkornen.

Jag gillar de där härliga samlingsalbumen där man kan få upptäcka artister och musikgrupper som man aldrig har hört talas om. Skulle vi någonsin hört talas om Grisen skriker eller Slakthus trotyl om inte samlingsalbumet Oasen – En dag måste nånting hända när allt slår in givits ut 1979?

Ulf Lundells och Freddie Wadlings tolkningar tolkningar av Cornelis sånger på skivan Den flygande holländaren är fantastiska. Och de tokpsykedeliska albumen Psychedelic pop nuggets from the vault.

Samlingsalbumen är en plats där man upptäcker nya favoriter och återerövrar sådana man nästan glömt.

Det finns en genre av fotoböcker som liknar samlingsalbumen. De brukar kallas antologier.

finsk olslag

Landskrona Foto View: Finland

From the university of life to the Helsinki School

ISBN 978 91 983034 5 2

Nyligen gav Landskrona Foto/ Historiska Media ut Landskrona Foto view: Finland. Boken är en katalog till utställningen med samma namn på Landskrona Museum. (26 juni-17 september) Ämnet är finsk fotografi, här representerad av de fotografer som brukar kallas Helsinki School.

Och här kan man ställa sig lite frågande; För mig är till exempel Nina Korhonen en av de främsta företrädarna för finsk fotografi (hon finns inte med) och Joakim Eskildsen är i mina ögon en dansk fotograf. (Han är med i boken)

Men om man läser inledningstexten finner man att Helsinki School är en utbildning inom Altouniversitetet och de deltagande har alla på olika sätt varit knutna till detta.

( Lite grand som om man skulle göra en bok om svensk fotografi och bara tog med sådana som gått Strömholms fotoskola. Skulle kunna bli rätt fint, Petersen, Pieniowsky, Jefferik Stocklassa och Anette Åberg. Till och med Thomas Tidholm gick där ett tag.)

Det är är en bok som verkligen utmanar tanken på vad fotografi är. Kira Leskinens bilder gjorda i en flatbäddsskanner är verkligen ett exempel på ordet fotografis grundbetydelse: måla, rita eller skriva med ljus.

finskklipp

 

Det som mest imponerar är den stora bredd i uttryck som vi får ta del av. Jag förälskar mig genast i de mer dokumentära bilderna på olika typer av samlare. En man på den finländska landsbygden samlar uppenbarligen på flygplan, några andra på olika typer av fot och handbojor. Fotografen heter Veli Granö.finsksamlare

 

I en del projekt får fotografiet en mer undanskymd roll, som ett sätt att dokumentera en skulptur eller för att katalogisera hundra hektar skog.

finskgran

Denna bok blir till en slags stridsskrift för fotografins rätt att vara den konstart som har kanske flest skepnader, en del minimalistiska, en del stramt registrerande, andra emotionellt upprörande.

Boken är nummer fyra i en serie böcker som visar fram fotografi från som vi sällan ser presenterade i Sverige. Det tidigare böckerna har handlat om fotografi från Turkiet, Tjeckien och Irland.

(Och alla böckerna finns på Fotoboksmarknaden i Landskrona den 8-10 september)

 

 

norskomsla

Norwegian Journal of Photography

Journal 2017

ISBN 978 91 87939 22 8

 

NJP har utkommit med sitt tredje nummer ( ett nytt nummer vartannat år). Ett antal fotografer, nio stycken denna årgång, får möjlighet att under två år utveckla ett projekt som dom brinner för.

Utgivningen är gjord med bidrag från den norska stiftelsen Fritt Ord, som vill verka för att stötta och utveckla norsk oberoende dokumentärfotografi. Ordet utveckla är viktigt i sammanhanget eftersom man i detta verk tänjer och experimenterar med dokumentärbegreppet.

Tommy Ellingsen håller sig nära det traditionella fotografiska berättandet med sina vardagsbilder från Island. Han har träffsäkert beskrivit ungdomars liv i det karga landskapet.

norskislan

i Dissolve/ Evolve presenterar Camilla Jensen ett skrämmande självporträtt. Krackelerade bilder visar en kvinna i upplösning. En titt på Jensens hemsida lugnar mig. Hon verkar vara en hårt arbetande yrkesfotograf som, här, i sina personliga bilder gläntar på det kaos vi kanske alla har inom oss.norskkvinna

 

Tonje Boe Birkeland presenterar i en mockumentär (ett uttryck som används inom filmkonsten, en fiktiv, påhittad dokumentär) några framstående äventyrare och upptäcktsresande. De är alla kvinnor. Och de var alla verksamma under 1900 talets första del. En tankeväckande berättelse. Hur många kvinnliga vetenskapsmän och upptäckare blev förhindrade att utföra sitt värv på grund av en förstockad manlig dominans?

upptäks

Dessa två böcker ger en fin överblick över två intressanta fält av den nutida fotografin. Rekommenderas. Och självklart skall de finnas på alla bibliotek.

 

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

som om om inte detta vore nog /del 2…

Skärmavbild 2017-08-31 kl. 08.29.41

Eyes as big as plates

Riitta Ikonen och Karoline Hjorth 2017

 

Det finns en dikt av Tomas Tidholm som handlar om döden. Döden beskrivs som en lantlig idyll på femtiotalet. Vi kommer alla att stå utanför en handelsbod och prata med våra vänner och vi har all tid i världen, menar författaren. Dikten slutar med de här trösterika meningarna; När natten kommer drar vi oss in under träden. Där står vi och sover, förvedade och förvildade, utspridda i glömskan. I husen larmar de levande.

Kanske har fotograferna Riitta Ikonen och Karoline Hjorth läst den här dikten. De har rest runt i världen och haft konstperformances tillsammans med äldre människor. Det handlar om vårt förhållande till naturen.

Vi fotografer kan ofta få människor att göra konstiga saker. Det finns otaliga exempel i fotohistorien. Annie Leibowitz bild på en svart kvinna liggande i ett badkar fyllt med mjölk, eller den kända bilden på Olof Palme som står i finkostymen i meterdjupt vatten på Gotland.

Här har Ikonen och Hjort fått människor att klä sig i rabarberblad, gräs och olika slags trädgrenar. Någon ligger halvt övertäckt av mossa. Det hela påminner lite om Elsa Beskovs kända barnbok Blomsterfesten i täppan.

Jag har ännu inte sett boken Eyes as big as plates, men bägge fotograferna kommer att finnas på plats för signering och samtal under Landskrona Fotofestival och Fotoboksdagarna den 8-10 september.

Här kommer några smakprov:

Skärmavbild 2017-08-31 kl. 08.17.53

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

 

 

 

 

Skall du göra en fotobok?

De flesta fotografer, amatörer eller yrkesverksamma, får någon gång iden att presentera sitt projekt i form av en bok. Valmöjligheterna är idag större än någonsin. Du kan göra ett litet 40 sidigt häfte i 50 exemplar för c:a 5000:- eller du kan göra en stor coffetablebok i 1000 ex, men då får du också räkna med att priset kan närma sig 100 000:-

I bägge fallen börjar de stora problemen när boken väl är färdigtryckt och inbunden. Boken måste nå sina läsare. När det gäller fotoböcker är marknaden i Sverige liten. Eftersom fotografisk bild är ett internationellt språk, som kan förstås av alla, så bör man tänka på möjligheten att sälja sin bok utanför Sverige.

Man kan åka runt på fotomässor och marknader och sälja sin bok själv, men ofta behöver man råd och hjälp av ett förlag.

Vi har till fotoboksdagen/Landskrona Fotofestival den 9 september bjudit in representanter för både svenska och internationella microförlag.

Kl 10.00 för tre förläggare ett samtal om problem och glädjeämnen med att ge ut fotoböcker.

Programpunkten görs i samarbete med Fotoförfattarna/Svenska fotografers förbund.

Skärmavbild 2017-08-17 kl. 09.41.52

Maxwell Anderson från Bemojake i London, England.

Han startade sitt förlag på grund av en olycklig kärlekshistoria. Fotografen träffade en kvinna från Tokyo som efter att hennes visa gick ut var tvungen att återvända hem. Boken See you soon blev uppmärksammad och Anderson gjorde en bok till när paret återförenades efter ett år, Ten days in july. Det blev starten på ett förlag som nu har ett drygt tiotal titlar i katalogen.

http://www.bemojake.eu/books.html

Skärmavbild 2017-08-17 kl. 09.44.07

Tommaso Parrillo från Witty Kivi, Turin, Italien.

Parrillo är själv fotograf men ger mest ut andra fotografers böcker. Han producerar även en tidning, Witty Magazine. Förra årets Landskrona-Foto-Dummy-award-bok är gjord i samarbete med detta förlag.

http://www.wittykiwi.com

Skärmavbild 2017-08-17 kl. 09.46.10

Matilda Plöjel från Sailor Press i Malmö.

Formgivaren Plöjel vill utforska fältet mellan konst och grafisk formgivning. Hon arbetar i nära samarbete med de konstnärer som ger ut böcker på hennes förlag.

Genom plattformen Publishing as (part-time) Practice, PA(P)P saluför ett trettiotal microförlag sina böcker. Plöjel var en av initiativtagarna.

http://www.sailorpress.com

 

Kl 10.45 pratar Cecilia Grönberg, förlaget OEI editör med Ulf Lundin, CFF om sitt praktverk , Händelsehorisont, Event Horizon, Distribuerad Fotografi. Därefter samtalar Susanne Fessé CFF med Simon Berg och Lotta Törnroth från Black Book Publications.

Detta är en programpunkt initierad av Centrum för Fotografi (CFF)

Denna förmiddag kan bli som den inspirationsdag du som fotograf behöver för att ta det där klivet och äntligen förverkliga din dröm om att göra en egen fotobok. De ovan uppräknade personerna kommer att finnas på plats under hela helgen. Så passa på att prata med dem även efter deras framträdande.

Platsen är Exercishallen mittemot Landskrona Museum, mitt i stan.

Där pågår också i dagarna tre en fotoboksmarknad. Problemet för oss fotoboksentusiaster är ju ofta att böckerna är svåra att få tag på. De finns oftast inte på den lokala bokhandeln. Om man beställer på nätet så ibland är frakten lika dyr som själva boken. Dessutom är en fotobok ett fysiskt objekt. Man vill känna på den, lukta på den innan man bestämmer sig.

Dessa förlag och bokhandlare kommer att finnas på marknaden.

Art and Theory

Publishing

info@artandtheory.org

Blackbook

Publications

Info@emanuelcederqvist.se, simon@simonberg.com

Bemojake

info@bemojake.eu

KATALOG

katalogonline.net@gmail.com

Breadfield Press

contact@jennylindhe.se

OEI editör

bildred@oei.nu

Sailor Press

info@sailorpress.com

Neva books

Info@nevabooks.se

Nobody books

s “at” stephengill.co.uk

Wittykivi

tommasoparrillo@wittykiwi.com

Trema förlag

info@tremaforlag.se

Dessutom kommer Landskrona Fotos många fina publikationer att finnas till försäljning.

Du fotograf som skall göra så fina böcker, missa nu inte det här!!

 

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

Om kor och hästar

koomsl

The Chosen Ones

Hendrik Zeitler

Journal 2016

ISBN 978-91-87939-19-8

Kor har varit aktuella i den politiska debatten i USA på ett något märkligt sätt den senaste tiden. Det handlar om risken att bli attackerad av flyktingar och potentiella terrorister i USA. (likelihood of being killed by foreign-born terrorists).

Någon siffernisse har räknat ut att det är 288 gånger större risk att bli dödad av en ko än av en terrorist.

Det här är en bok som innehåller 19 porträtt på dessa människans trogna följeslagare.

koinsid

Zeitler har inte sparat någon möda på att få till ett snyggt porträtt. Bilderna är ljussatta på det mest förföriska sätt och korna tränger verkligen ut ur rutan ( för att använda en sliten parafras från televisionens värld. )

Men det är något lurigt med bilderna. Alla kor är effektivt fångade i sina bås och kan inte röra sig varken framåt eller bakåt. Är det ett bra sätt att behandla djur? De betraktar oss med den där lite förvånade och lätt sorgsna blick som bara kor kan uppbåda.

Man blir inte så lite förtjust i dessa gulliga kossor. Och just som ens tankar brottas med frågan hur vi kan äta dessa förtjusande varelser så får vi en käftsmäll i form av en text skriven av Camilla Flodin, som på ett lågmält men övertygande sätt försöker övertyga oss om att vi varken skall dricka kornas mjölk eller döda dem.

Tja, vad skall man säga, jag tager mig ibland en varmkorv, köper en god ost och grillar kanske någon gång en kalvstek. Och att jag inte käkar Macdonaldshamburgare beror mer på att dom smakar som uppblött wellpapp än någon övertygelse hit eller dit. Jag tröstar mig med det där plakatet som jag en gång såg en anarkist bära i ett demonstrationståg; Människan är en oförnuftig varelse!

Den här boken har en väldigt elegant formgivning och en sådan storlek att den kan vara en conversations piece på både på en köttig eller vegansk middagsbjudning.

 

 

 

Like a Horse

horseomslag

Sophie Mörner

Lisen Bratt Fredricson

Max Ström 2017

ISBN 978-91-7126-419-0

När vi nu är inne på det där med att äta djur. Jag vet inte om ni någon gång provat på Gustavskorven från Dalarna, en gammal klassiker, fortfarande tillverkad enligt samma recept från slutet av 1800 talet. Den är faktiskt väldigt god, men kanske inte något att bjuda läsarna av denna bok på. Korven tillverkas nämligen av hästkött.

Boken, och en tillhörande utställning på Fotografiska i Stockholm, är kuraterad av fotografen och bokförläggaren Sophie Mörner. Hon är personen bakom det fina fotomagasinet Capricious, en verksamhet som nu mer och mer utvecklats till ett fotoboksförlag.

Mörner presenterar bilder med hästen i fokus. Bilder tagna av både kända och okända fotografer. Här förekommer namn som Sune Jonsson, Mary Ellen Mark och Martin Parr.

Historiskt sett har hästen varit människans vän och följeslagare relativt kort tid, men då pratar vi ändå om tusentals år. Länge var hästen något som man jagade för köttets skull, tills man kom på att den var ett förträffligt transportmedel.

horsinsid1horinsid2

Här får vi se hästen i många olika roller,från ett sagoväsen till ett arbetsredskap. Det är få djur som haft så många roller och symbolladdade uttryck som hästen. Jill Greenbergs hästbilder påminner de vi brukar se av inoljade muskelbyggare. Julian Wolkenstein har i sina hästporträtt gått ett steg längre än Zeitlers koporträtt. De här hästarna ser ut att vara stylade av ett gäng skönhetsexperter från modeindustrin.

Men vi får också se bilder från verkligheten, en serie från Theresia Viskas reportage Stallflickor och Sune Jonssons bilder från det härda slitet med skogsavverkning och jordbruk, där hästen länge var en viktig part.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

Annotationsbok

hultenomslag

Tobias Hulten

Eget förlag 2017

ISBN 978-91-980630-1-1

En fotografisk resa i gränslandet mellan minne och bild. Så står det i det medföljande brevet till denna bok.

Jag finner många bilder som intresserar mig. De där som har något odefinierbart över sig. En suddig vy över Paris genom ett fönster, en möglig vägg eller svarta kablar på natten. Eller den där gamla gardinen som stänger ute nattens sommarljus eller fönstret som innestänger ljustörstande växter.

Och jag undrar vad är det som gör att vi fotografer har en sådan dragning till fönster. Handlar det som vanligt om det där som Szarkowski deklarerade redan 1978: in terms of their conceptions of what a photograph is: is it a mirror, reflecting a portrait of the artist who made it, or a window, through which one might better know the world?” (Pressrelease inför utställningen Mirrors and Windows: American Photography since 1960)

hultenin1

Jag blir inte så intresserad att jag letar upp berättelser som säkert finns där mellan bilderna. Men det kanske inte är meningen. Boken avslutas med några noteringar om? allt möjligt.

hulteninsid2

Jag tror det här är en sån bok som man skall kasta sig in i, låta bilderna leva sitt eget liv och låta tankarna vandra på egen hand.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg.

Gaza Works

kentomsl

Kent Klich

Hasselblad Foundation/ Koenig Books, 2017.

ISBN 978-3-96098-144-2

 

Det är Fotoboksprisdags igen, nu i Arles, på den stora fotofestivalen. Vinnare i klassen AUTHORS BOOK AWARD blev Ville de Calais av Henk Wildschut . Han har i flera års tid har följt det stora flyktingläger som växte upp vid den franska kuststaden Calais. Intressant bok, rekomenderas. ( http://villedecalais.nl/)

Den svenske fotografen Kent Klich fick ett hedersomnämnande för den nyutkommna boken Gaza Works. Den är gjord i samband med den utställning som just nu pågår på Hasselblad Center i Göteborg. ( pågår 3 juni till 17 september).

När jag läser den och i minnet tänker tillbaks på Klichs övriga bokproduktion så vill jag förutspå att han i någon framtida fotohistorik kommer att framstå som en av de mest betydelsefulla fotograferna i landet. Han är en fotograf som hela tiden förändrat sitt fotografiska uttryck, men som han säger i en intervju; Mötet med människorna är helt avgörande för mitt sätt att arbeta.kebt insid1

 

I sin första och andra bok, (Beths bok, 1988 och El Nino, 1999) arbetade han med en klassisk, frenetisk, fotojournalistisk metod. 28:an rakt upp i fejan, så att säga. På senare tid har hans fotografiska utveckling lett honom in på uttryck som video, mobiltelefonbilder, och insamlade amatörbilder. Men hela tiden med detta mantra; Mötet med människorna.

kentinsid3

Det kan tyckas konstigt att prata om kändiskap i framtida fotohistorik men jag tycker att Kent Klich är en fotograf som fått alldeles för lite uppmärksamhet. Men det är väl bara att inse att bilder på sandhögar, halvt sönderbombade sovrum och bröstimplantat aldrig kommer att finna vägen till någon söndagsbilaga. Men kanske har jag fel. Att bli visad på Hassselblad Center är en stor sak och, för den intresserade, en stor retrospektiv utställning över hans konstnärskap kommer att visas på Det Nationale Fotomuseum i Köpenhamn 2018, dont miss!)

kentinsid2

Hans scen är utställningar och böcker. Och det finns något välgörande i det, för det är en allvarlig och tung typ av fotografi som han sysslar med. Ingenting som man bara svär till över och sen bläddrar vidare från. Hans berättelser kräver tid och om man tar sig tid så kan man inte undgå att bli djupt berörd av vad han visar oss.

Boken Gaza Works har ett brutalt fysiskt uttryck, nästan som en bit, riktigt tjock, MDF board.

Det är en sammanställning över ett arbete som påbörjades 2001 och som (antar jag) pågår fortfarande. Det är ett slag i magen på dom som tror att Israel- Palestian konflikten bara är något politiskt rävspel. Det här är en typ av aktivistfotografi som kräver rättvisa för utsatta människor.

Boken sammanfattar ett stort och omfattande arbete. Här finns också texter av Mette Sandbye, Raji Sourani Eyal Weizman och Louise Wolters. Och allt är välskrivet och intressant men jag kan trots allt bli lite trött på exter som berättar för oss vad vi skall se och Roland Bartes och Lewis Hine, bla bla.

I ett samtal mellan Susan Meiselas och Klich pratar de om hur det är att jobba på det sätt som de bägge gör.

Man får se den här boken som en utställningskatalog och som en sådan är den oundgänglig och det bibliotek som inte genast köper in den kommer att sakna en del av svensk fotohistoria.

Men för den som vill uppleva berättelserna på riktigt är det gäller det bara att leta upp originalverken;

Gaza Photo Album, Journal 2009,

Killing Time, Journal 2013,

Black Friday, Kerher 2015.kentomsl

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg