Om fotoboken | Fotoböcker 2013
En sida helt ägnad åt fotoböcker
Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,
99
archive,paged,category,category-fotobocker-2013,category-99,paged-2,category-paged-2,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

Paris i november del 2

Off print är den stora mässan för foto och konstböcker. Efter att ha vandrat runt bland de mer än hundra utställarna inser jag att man måste välja. Här finns mycket intressant men också en hel del som gör att jag kommer att tänka på den där recensenten som en gång i sin text räknade ut hur mycket skog man skulle sparat om man låtit bli att trycka just den boken.

Men att få se böckerna från Morel Books, GOST books, Here Press med flera är en upplevelse. Att se bilder på nätet kan aldrig mäta sig mot den äkta varan. En portugisisk förläggare sade,- Detta är Europas, ja kanske världens, största fotoboksmässa och det är bara här du kan ta del av ett så här stort utbud av böcker.img_0407 img_0408 img_0410

Man kan naturligtvis göra böcker om allt. Defective carrots av Tim Smyth är utgiven på det lilla enmansföretaget Bemojake är en fin liten bok om de grönsaker som inte lyckats så bra här i livet.

För oss nordbor är naturligtvis boken Folklig idrott av intresse. Den grundar sig på material som en Finsk etnolog , Maximilian Stjejskal, samlade in i slutet av 1920-talet. Han reste runt i svenskbygderna i Finland och samlade in exempel på de folkliga idrottsutövning som man kunde finna på landsbygden. Armbrytning eller Sitta på en planka och slå på varandra med kuddar, är några exempel.img_0378 img_0379Boken är utgiven på det franska förlaget Edition Patric Frey tack vare Stejkals barnbarn Marie.Isabel Vogel och hennes make. Alain Rappaport.

img_0381

Så här ser det ut på konsthögskolan i Paris en helg i november.

 

Tommy Arvidson

Paris,november,del 1

Årets stora fotoevenemang i Paris är i full gång. I år skulle det egentligen varit Mois de la Photo, fotomånadsbiennalen, men den år flyttad till våren och blir en anledning till att besöka Paris våren -17.
Men de aktiviteter som pågår räcker och blir över. Paris Photo, alla fotoutställningar moder, är i år ännu mer fullknökad med gallerier och förläggare än vanligt. I år kan man se tre svenska bidrag. Stockholmsförlaget Art and Theory är på plats med en faksimil av Christer Strömholms Poste Restante i inte mindre än 4 olika versioner. Svenska, engelska och franska samt en samlarutgåva komplett med prislappen från Domus på baksidan. Fem kronor kostade den 1967.

Galleriet Grundemark-Nilsson ställer ut Inca och Niclas Lindegard och Holmströms fortsatta äventyr i naturen. Här finns också verk av Margot Wallard och Sacha Weidner. En stolt och glad Nina Grundemark konstaterar redan på torsdagen att merparten av bilderna redan är sålda.

Galleri Nordenhake visar bilder av den bortgångne Berlinfotografen Michael Schmidt.

Paris Photo som helhet är sig likt, en blandning av vildsinta experiment och klassiska bilder , ofta till höga priser. En 18×24 kopia från Robert Franks The Americans projekt kan man få för 125 000 dollar, men då är den också signerad och inramad. Roger Ballen och danske Asger Carlsen visar bilder som liknar inget annat. Sök på deras respektive hemsidor och lägg ihop det. Det har också blivit en bok på Londonförlaget Morell Books.

Idag väntar besök på den stora bokmarknaden Offprint, more to come……

Tommy Arvidson

Fotoböcker i Landskrona del 2.

fai1

fai3

Faith

Magnus Westerborn

Egen publicering 2016

ISBN 9789197976923

Staden Faith i Syd-Dakota, USA har en egen Rodeoarena. Westerborn har undersökt den amerikanska kulturen såsom vi känner den från filmer och TV. Men han tränger bakom fördomarna och visar ömsinta bilder på på människor som har den märkliga hobbyn att rida på vilda tjurar och hästar.

Dessutom med schweizisk bindning, vilket alla fotoböcker borde ha.

joh1joh2

 

 

Trace: Skåne

John S. Webb

Pequod Press 2015

ISBN 9789186617356

Detta är en, de raka horisontlinjernas bok. Det kan låta som om det vore lite enahanda bilder, men icke! Horisonterna ligger där som en slags refräng i ett musikstycke hela tiden erbjuder nya infallsvinklar och som man ständigt blir överaskad över och förtjust i.

I en avslutande essä får vi ta del av synpunkter om lite av varje, såsom man tänker när man är på vandring.

 

 

 

bor1bor2

DOM (Document Object Model)

Julia Borissova

Egenproducerad artist book (75 ex)

En liten modell, i storlek som en skokartong, av ett bostadshus placeras ut på de mest osannolika platser. På stränder, under buskar i trädgårdar, flytandes på isflak. Detta kombineras med drömlika bilder. Interiörer där äldre fotografier placeras in i rumsbildningar som ibland försvinner i ett dis.

På små flikar har olika personer fått berätta vad de värdesätter med ett hem.

Detta är en välgjord bok som förmår begreppet fotografi att expandera bortom det avgörande ögonblicket. En bok om minnen, drömmar och förhoppningar.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

 

 

 

Vem är Cristina De Middel?

Vem är Cristina de Middel?

Det är något konstigt med fotografi. Folk som inte är specialintresserade känner på sin höjd till Lennart Nilsson eller Brutus Östling. Om du istället frågar någon som är det minsta kulturintresserad om vilka är Joyce Carol Oates eller Kristina Sandberg så har de flesta koll på vilka det är.

Häromdagen nämnde jag Anders Petersen för en person som har konst som sitt yrke. Noll koll…

Men å andra sidan, jag har väldigt dålig koll på konstnärer som arbetar med fotografi, eller rysk fotografi eller…. Det verkar som om vi fotointresserade också har en massa blinda fläckar. Och det kanske har sin förklaring i att fotografi är inget allmänkulturellt samtalsämne. Man får leta sig fram till de fotografiska arbeten man gillar. Det är inte så att man råkar läsa något på DNs kultursida eller har sett något på kulturnyheterna.

När jag berättar att Cristina de Middel kommer till Landskrona Fotofestival möts jag ofta av en frågande min. När jag säger Afronauts så får jag lite fler igenkännande miner.

Så nu berättar jag; Att de Middel kommer till Landskrona Fotofestival och Fotoboksdagarna, det är ungefär lika stort som om Zadie Smith eller Joyce Carol Oates skulle komma till bokmässan.

2011 hade hon en längre tid varit missnöjd med sitt arbete om bildjournalist. På sin blogg publicerade hon de bilder som inte riktigt passade in i de journalistiska uppdrag hon skickades ut på av sina uppdragsgivare.

När hon med hjälp av ett stipendium tog ett sabbatsår från den redaktionella världen började hon leta efter intressanta berättelser. På en lista över historiens galnaste experiment fann hon på första plats det Zambiska rymdprogrammet. När Zambia 1964 blev självständigt, ville man visa världen vad man kunde åstadkomma. Man beslöt sig för att skicka en kvinna, två katter och en missionär ut i rymden. När UNESCO vägrade skjuta till pengar och rymdkvinnan blev gravid avbröts dock det hela.

unspecified-2

de Middels mormor fick i uppgift att sy rymddräkter som var en blandning av NASA och afrikansk folklore. Som rymdhjälmar använde hon kasserade gatlyktor och motorcykelhjälmar. Bokens bilder togs till största delen i och runt hennes hemstad i Spanien. Hennes vänner fick agera statister. Hon hade vid det tillfället aldrig besökt Zambia, eller ens Afrika.

Boken fick titeln Afronauts och gavs ut på eget förlag. Försäljningen gick till en början trögt. Men när hon nominerades till Apertures First Photobook award och senare Deutsche Börse Photography Prize sålde upplagan på tusen exemplar snabbt slut. Idag kan man med lite tur hitta ett exemplar på Amazon för ungefär tiotusen kronor. Men en ny upplaga är på väg…

unspecified

Efter den stora framgången med Afronauts fick hon möjlighet att göra en bok åt ett förlag. Hon valde att göra en bok med gatufotografi från New York. Men hon regisserade de människor hon mötte så att bilderna framstod som hämtade ut den kända musicalen West Side Story.

unspecified-1

Och på det viset har hon fortsatt att arbeta. Boken This is what hatred did grundar sig på en skönlitterär afrikansk bok som handlar om en ung pojke som går ut i skogen och umgås med andar. Man kan säga att De Middel arbetar i någon slags gränsland mellan fiction och verklighet.

En anledning till att besöka Landskrona Fotofestival den 19-29 augusti!

Tommy Arvidson, skribent och fotograf

 

Bilder ur Arfonauts och This is what hatred did (foto Cristina de Middel)

www.thisbookistrue.com and www.lademiddel.com

Studio Wezäta, färgfotografiets genombrott i svensk reklam

 

Studio-Wezäta-Omslag-526x600.jpg

 

Ida Dicksson.

Votum förlag. 2016

ISBN 978-87283-81-9

 

Industrihistoriken Ida Dicksson har grävt djupt i Göteborgsförlaget Wezäta fotostudios efterlämnade bildarkiv, som nu finns på Göteborgs stadsmuseum. Bilder från 1930-talen fram till 1960-talets slut, speglar utvecklingen av färgbildens historia i svensk reklam och kokböcker. Det har blivit en fin bok om nästan 200 sidor med många bilder och intressant text.

Det var under den legendariske fotografen Sixten Sandell, 1908-1986, som började på Wezäta tryckeri och förlag 1939 och byggde upp dess fotostudio, som blev pionjärer på färgbilder för reklam och kokböcker. Efter andra världskriget åkte Sixten Sandell till USA för att där studera färgfotografiets tillämpning, både hos Kodak och hos Kings Studio i Chicago, då USA:s största fotostudio. Denna studio kom att stå som en förebild till den storstudio och färglaboratorium som Wezäta byggde och som stod klar 1960.

Från början använde fotograferna på Wezäta fotostudio tre svart/vita separationsnegativ för att framställa färgbilder för tryck, fotograferade genom rött, grönt och blått filter efter varandra. Där fanns också en Bernpohl-kamera som tog de tre separationsnegativen i en exponering, vilket gjorde att det gick att fotografera rörliga motiv. När sedan Ektachrome filmen kom övergav de separationsförfarandet.

Det var i Sverige stundtals svårt att köpa Kodaks färgmaterial och kemikalier efter andra världskriget, men Sixten Sandell hade kontakt med en bartender på amerikafartyget Kungsholm som i New York hjälpte honom att köpa vad han behövde, och som han kallade för direktimport.

Matbilder i färg för kokböcker var något av Wezäta förlags specialitet och med eget provkök lagades det mat för egna kokböcker, Stora Kokboken, och till reklambilder för livsmedelsindustrin. Axel Sandelin hette en av Wezätas fotografer som specialiserat sig på matbilder.

Det var den västsvenska industrin med Volvo, Saab, SKF, Monark, Götaverken och många andra storföretag, som kom till Wezäta studio när de behövde färgbilder på sina produkter.

Boken är en viktig historisk dokumentation över färgfotografins utveckling inom svensk reklam och jag tycker att Ida Dicksson som författare och industrihistoriker har gjort ett berömvärt arbete med att gräva fram alla bilder och fakta som på ett överskådligt sätt visar färgbildens utveckling.

Hans Hansson, fotograf/skribent.

 

 

Imagine

imgagine.jpg

Imagine

Erik Johansson

Max Ström 2016

ISBN 9789171263704

Fotografi har från sin födelse haft en provokativ påverkan på människor. Eftersom fotografiet avbildar en del av verkligheten lockas vi nästan oemotståndligt till att manipulera bilder. Oscar Rejlander skapade redan 1857 en bild som bestod av trettio olika negativ, “Two ways of life”.

Och så har det fortsatt. John Heartfield häcklade Hitler före och under andra världskriget, med sina collage.

Under Sovjettiden trollades politiker som hamnat i onåd helt enkelt bort från de officiella bilderna. Men ibland glömde man att radera kroppen, så om man tittar noga på bilder från Sovjetunionen på 60 och 70-talet kan man finna huvudlösa överrockar.

Och sen kom Photoshop. Och alla spärrar släppte. Jag har själv vid något tillfälle, när en person på en gruppbild blundade, bytt ögon på honom.

Erik Johansson går mycket längre. Han vänder ut och in på hus, eller hela landskap, låter människor veckla upp vägar eller hänga upp nya verkligheter på gamla. I Johanssons värld kan man ro med båt över en fjällhed eller sy ihop ett snötäckt landskap. Eller klippa sönder ett hus med en jättelik sax.

Förvånansvärt ofta använder an sig i sina bilder av optiska synvillor. Trappor som går både upp och ner samtidigt. Sådant som målande konstnärer i alla tider använt sig av.

_DSC0339.JPG

 

Så på något sätt arbetar han ganska old school. Många av dagens fotografer inom genren postfotografi arbetar heller med klippa och klistra tekniker. Se till exempel Brandon Juhasz eller Julia Borissova.

När Johansson är som bäst så skapar han bilder som får mig att tänka på gamla romantiska målningar som Grindslanten eller kanske illustratören Kurt Ards omslag till Allers veckotidning från 50-talet.Inte för att dom är lika, men för att dom har samma stämning.

imainsi

Ibland blir bilderna alldeles för utflippade och lite poänglösa. Dom liksom tappar kontakt med den fotografiska illusionen.

För att som fotograf riktigt låta sig imponeras av hans vyer så skall man se dem i stort format, som vi kunde göra på Fotografiska i våras. Där ser man vilket fantastiskt hantverk som ligger bakom bilderna.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg.

Rikshawallah

rikshaom

Mikael Lindström

Passage, 2015

ISBN 9789198278019

Bilden av Indien är ofta färggrann, exotisk. Steve McCurrys bilder kanske är de mest kända. Och också de mest, enligt mig, mest falska, utstuderat struntförnäma man kan finna från den kontinenten.

Rikshawallah är raka motsatsen. Lindström skildrar Calcuttas rikshadragare med en närhet och en slags vardaglighet som gör att vi tycker oss förbundna med dessa människor vars levnadsbetingelser är helt annorlunda än våra. Jag tror att det har något med att fotografen har sökt, som Lasse Berg skriver i förordet, “den mänskliga värdigheten”.

Han skildrar de här männen på samma sätt som han skulle ha närmat sig sig ett gäng taxichaufförer i Brooklyn eller Hökarängen. Man kanske kan säga oempatiskt. Alltså ingen falsk medömkan utan bara en vilja att beskriva världen som den ser ut.

I Per J Anderssons efterord får vi också veta att Calcutta är världens enda stad som har rikshadragare kvar som ett vardagligt inslag i stadsbilden. Som turistattraktion finns de i några asiatiska storstäder.

rikshainlagarikshainl

Man kan invända att det är en icke människovärdig hantering att en människa skall springande transportera en annan i en vagn, men HALLÅ, det finns värre exempel på hur människor exploateras. Alla de som syr upp våra kläder, eller löder ihop våra mobiltelefoner i miljöer som skulle få Jacob Riis att blekna.

För som Lasse Berg skriver “dessa rikshadragare har upptäckt att de äger sig själva, att de har rätt till ett gott liv, till mänskliga rättigheter”. Jag har själv aldrig varit i Indien, men den här boken signalerar för mig; äkta, ej exotiserande bild av verkligheten. Och det är väl ungefär det viktigaste man kan uträtta med en kamera.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

I listornas tid

bök

Nu börjar listorna komma, året skall sammanfattas. Det är nu man märker hur oerhört mångfacceterad och ogripbar fotoboksmarknaden är. Efter att ha vandrat runt på bokmässor och i bokhandlare i Paris under nästan en vecka i november så inser jag att jag har missat massor av de böcker som Photoeyes proffsbedömare har ansett vara årets bästa böcker. 24 bedömare har listat 150 böcker. En av de som vägrade delta i bedömningen var Joachim Schmid. Så här är hans inställning till saken.

I Photoeyes  lista så letar jag alltid först upp böcker med svensk anknytning. Det är lite roligt att se om svensk fotografi är uppnärksammad ute i världen. Och visst några böcker finns med, Klara Källström & Thobias Fäldts Village finns med. En intressant bok som handlar om språk på ett fyndigt sätt. Eller, hur man kan skapa märkliga samband mellan olika språk och fotografiska bilder.

J H Engströms Tout Va Bien är med och två norska böcker från det svenska förlaget Journal.

En annan som listat sina favoriter är Sean O´Hagan på den brittiska tidningen The Guardian.

Som vanligt så är det stora problemet att få tag på böckerna.( de är ofta slutsålda). Ja Photoeye skickar gärna de dom har på lager, det är ju en fotobokhandel. Men skall man köpa till exempel Cristina de Middels Jan Mayen så uppkommer ett riktigt slukhål i plånboken , den är handgjord i hundra exemplar och kan bli din för 3443 :-.

 

Tommy Arvidson

 

Paris och fotografi del 2

IMG_4978

November och fotografi hänger intimt samman i Paris. Tidigare gällde regeln att biennalen Mois de la Photo, vartannat år, var det man borde besöka. Numera är aktiviteterna många varje år. (Mois de la Photo inträffar 2016).

Man kan få sitt lystmäte fyllt utan att besöka Paris Photo i Grand Palais. Speciellt om man är intresserad av fotoböcker. På konsthögskolan, nära södra Seinestranden, håller Off-Print till. I en sal nästan stor som en fotbollsplan är bord uppställda i långa rader. Varje bord är täckt av böcker. Bakom borden står ofta upphovsmännen, eller formgivaren (som ofta är den samma som förlagsdirektören). För det här är de små förlagens bokmarknad.

Här finns väldigt många böcker som är ganska obegripliga eller som kräver att man ägnar dem ett ingående studium under lång tid. Men sen finns också små pärlor som man blir helt förälskad i. Det är ofta här man finner de böcker som sen hamnar på sådana där BEST PHOTOBOOKS listor.

Här är två exempel: Highchair editions från England http://highchair-editions.co.uk/ Pierre von Kleist från Portugal http://www.pierrevonkleist.com/products/books.

Eftersom fotoboksmarknaden är så liten (när det gäller upplagor) så finns här också distributörerna, egentligen bokhandlare som tillhandahåller ett stort urval böcker. Tex Idea books http://www.ideabooks.nl/

I år var där ungefär 130 förlag från 20 länder. Man får med andra ord en rätt bra översikt över fotoboksbranchen…men man blir ganska trött i benen.

En betydligt mer lätthanterlig fotoboksmässa är Polycopies som är inrymd på en båt vid Seinens södra strand, mittemellan Paris Photo och Off-Print. Ett drygt trettiotal förläggare och bokhandlare håller till här.

Så om man sammanfattar de viktigaste fotoboksvattenhålen så blir det så här:

Paris Photo: De stora förlagen och antikvariaten med de riktigt dyra böckerna. MACK, Phaidon, Kerher, Aperture håller till här. Morel books är både på Paris Photo och Offprint.

Off-Print: Kvantitet! Men också små pärlor.

Polycopies: Är det bara för att Gösta Flemmings Journal finns här som jag tycker att kvaliten är bättre här? Nej, inte bara, här finns OODEE books och franska Edition Bessard. Och så förstås, Thobias Fäldth och Klara Källström med sitt förlag B-B-B books. http://www.editionsbessard.com/product-category/books/

Samtidigt, uppe i Belleville, pågår i en liten kvarterslokal, Le Photobook fest. Här kan man lyssna på föredrag, bläddra bland de böcker som deltar i Photobookfest dummy award och upptäcka nya fantastiska fotoböcker.

Och då hann jag inte ens med den där festivalen med dokumentärfotografi och PhotoFewer och…..

Det lär inte bli färre evenemang november 2016.

Tommy Arvidson, fotograf i Göteborg

rep

Paris Photo is in full swing…

image image image imageParis Photo is in full swing, skriver en sorgsen Harvey Benge på sin blog från Nya Zeeland. Han är en sådan person som annars tillhör stamgästerna i Paris under november. Inte i år dock, men annars är allt som vanligt. Martin Parr dyker upp överallt som vore han klonad.
Det handlar om den stora mässan för fotografiska bilder som slår upp sina portar i den stora utställningshallen Grand Palais ( nästan jämnårig med Eiffeltornet ) varje år i november. En utmärkt tid att ha en fotografisk mässa på.

Julhandeln har inte kommit igång men många har ändå öppnat plånboken på glänt. För vad allting handlar om är naturligtvis att sälja grejor, i det här fallet bilder och böcker. Så att säga, på köpet har det också blivit en slags firmafest för den delen av fotografin som gärna kallar sig konstnärlig. Här möts man, handlar och byter av varandra, fotografer möter förläggare och gallerister. gallerister och förläggare möter de som sitter överst i pyramiden, folk och företag med pengar. Armani, BMW och J P Morgan hör till sponsorerna.

Mässan,som startade i källarvåningen till en galleria, har växt och växt. I år visar runt 150 gallerier från hela världen, tillsammans med 26 bokförlag och bokhandlare upp sina bästa och nyaste alster.
Här träffar man många svenskar, men det har sedan länge varit så att svenska fotografer ger ut sina böcker på internationella förlag. J.H. Engström är i år första svenska fotograf på det anrika amerikanska förlaget Aperture och tyska Kerher har ett antal svenskar i sin katalog. Gerry Johanssons bok om Tokyo kommer snart på ett japanskt förlag.
Bland galleristerna finns den svensk/tyska Grundemark Nilsson galleri som ställer ut David.