Om fotoboken | admin
En sida helt ägnad åt fotoböcker
Fotobok, Fotoböcker, böcker, foto, Photo books, photobook, Tommy Arvidsson,
1
archive,paged,author,author-admin,author-1,paged-12,author-paged-12,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.5,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

Alla dessa blickar…

Alla tycker om att bli sedda. Den där känslan av kontakt när någon ser på dig. Blicken, vi älskar den och vi fotografer använder den hämningslöst.

Ärligt talat, hur ofta tar du till knepet att be personen du fotograferar att titta på dig? Det är säkert den vanligaste typen av bild. Det är bara att gå in på Pressbyrån och titta, så ser du hur du blir betraktad från alla tidskrifter. Och det fungerar nästan jämt. Du tittar nyfiket tillbaka.

En annan genre som fungerar nästan jämt är reseskildringar, personliga reseskildringar. Som läsare upphör man aldrig att förvånas över hur folk har det. Och hur det ser ut. Men inte hur det ser ut på de där flådiga turistplatserna, utan hur det är att vandra på de små bortglömda bakgatorna eller att få titta in i de enkla boningarna där vanligt folk bor.

 

nyasynd

LIMBO

Johan Sundgren

Efterord: Lars Palmgren

Journal 2016

ISBN 9789187939136

Sundgren har samlat sina bilder från Mexiko där han vistats av och till sedan 1990 talet. Boken består av möten. Parkeringsvakten som sitter i sin lilla lucka, en mexikansk Greve Dacula med ett offers arm hängande utanför bilens baklucka. Grabbgänget som jag nog inte skulle vilja möta ensam sent en kväll på någon ödslig plats.

grabbssvvv

 

 

Men genom Sundgrens kamera får vi möta den där sidan som finns hos nästan alla mänskliga varelser, nyfikenheten och det vänliga intresset.

Anders Petersen sade en gång i en intervju: Folk tycker om att bli störda. Och det är nog sant speciellt om man har en kamera och en stor dos social kompetens.

Lars Palmgrens efterord berättar om en helt annan verklighet, våldets Mexiko, där människor tittar ner i gatan när man möter någon.

 

toreomss

Dit skogen aldrig når

Tore Sandahl

Eget förlag 2016

ISBN 9789163907340

nytot

 

 

Jag tänker Bill Brandt eller Georg Oddner. Det är den typen av bilder, klassiska. Kanske sådana som alltid kommer att tas och som vi alltid kommer att stanna upp inför. Drömma oss bort och önska att vi fick träffa den där killen med motorcykeln. Med teckenspråk berömma dess förtjänster och brister.

Sandahls bilder är stillsamma. Men ändå fångade mitt i steget.

nytor

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg.

Fotoböcker i Landskrona del 2.

fai1

fai3

Faith

Magnus Westerborn

Egen publicering 2016

ISBN 9789197976923

Staden Faith i Syd-Dakota, USA har en egen Rodeoarena. Westerborn har undersökt den amerikanska kulturen såsom vi känner den från filmer och TV. Men han tränger bakom fördomarna och visar ömsinta bilder på på människor som har den märkliga hobbyn att rida på vilda tjurar och hästar.

Dessutom med schweizisk bindning, vilket alla fotoböcker borde ha.

joh1joh2

 

 

Trace: Skåne

John S. Webb

Pequod Press 2015

ISBN 9789186617356

Detta är en, de raka horisontlinjernas bok. Det kan låta som om det vore lite enahanda bilder, men icke! Horisonterna ligger där som en slags refräng i ett musikstycke hela tiden erbjuder nya infallsvinklar och som man ständigt blir överaskad över och förtjust i.

I en avslutande essä får vi ta del av synpunkter om lite av varje, såsom man tänker när man är på vandring.

 

 

 

bor1bor2

DOM (Document Object Model)

Julia Borissova

Egenproducerad artist book (75 ex)

En liten modell, i storlek som en skokartong, av ett bostadshus placeras ut på de mest osannolika platser. På stränder, under buskar i trädgårdar, flytandes på isflak. Detta kombineras med drömlika bilder. Interiörer där äldre fotografier placeras in i rumsbildningar som ibland försvinner i ett dis.

På små flikar har olika personer fått berätta vad de värdesätter med ett hem.

Detta är en välgjord bok som förmår begreppet fotografi att expandera bortom det avgörande ögonblicket. En bok om minnen, drömmar och förhoppningar.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

 

 

 

Fotoböcker i Landskrona/ del 1

Fotofestivalen i Landskrona är över för i år. Den lilla pittoreska staden vid sundet sjunker in i en sensommarvila. Men bakom kulisserna fortsätter arbetet. Nationellt Fotografiskt Centrum, smaka på den! läs mer här.

Eftersom jag var med och arrangerade delar av festivalen tänker jag inte prata om huruvida den var en succé eller ej, men många fina fotoböcker kunde man få ta del av. Här är några…

ass1Fadern, sonen och Göran

Kalle Assbring

Dokument Press 2016

ISBN 9789185639946

ass3ass2

I en berättelse som vindlar sig fram mellan Sverige och Eritrea, dåtid och nutid, politik och familjetragedier berättar Assbring om sin mordet på sin far i Eritrea hösten 1983. Fotografen Göran Assbring skulle göra en sista resa för att komplettera materialet till sin kommande bok om konflikten i Eritrea när han blev skjuten. Att en svensk intresserade sig för ett litet land i Afrika ledde till att flera unga män i Eritrea idag heter Yuran (Göran).

 

 

 

midd1

The Afronauts

Cristina de Middel

This book is true 2016

ISBN97884608773108

midd3midd2

Den fantastiska berättelsen om mannen som 19 ville starta ett rymdprojekt i Zambia med att sända tio män, en kvinna och en katt till månen. De Middel iscensatte historien i Spanien 50 år senare med hjälp av vänner, en skrot med gamla flygplan och en farmor som sydde rymddräkter med afrikansk touch.

 

 

 

ma1

Ångtåg på Österlen-en resa genom paradiset

Bild: Erik Mårtensson

Text: Björn Ranelid och Kenneth Larsson

Skånska Järnvägar 2016

ISBN 9789197196116

ma2ma3

Ibland kan man tro att den här typen av fotobok har försvunnit. Så vana har vi blivit vid egensinniga personliga betraktelser, ibland av rent narcissistisk prägel, att vi glömt bort att det finns glada människor, människor som har nördiga hobbies, människor som är ideella entusiaster.

Den här boken handlar om en skånsk museijärnväg. Ranelid skriver på ranelidskt sätt och drar alldeles för stora växlar på järnvägens bildspråk. (Och jag märker själv att det är svårt att undvika dessa fällor) Larsson berättar entusiastiskt om museibanan med ord och siffror som bara den inbitnaste järnvägseldsjäl kan älska. Och Mårtensson fångar de där skenbart enkla bilderna av lyckliga människor. Det är ganska skönt att ibland slippa tänka på miljökatastrofer, krig och svårmodiga ungdomar.

 

vi1

 

Wind Upon the Face of Waters

Johan Willner

Skreid 2016

ISBN 9789163913532

vi2vi3

Det finns en noggrannhet i den här boken. Men så säger också fotografen att han burit med sig tankarna, om än inte färdigbearbetade, under tjugo års tid.

Den består av ett antal essäer som stundtals kan verka tunga och en smula självupptagna. Men det är en självupptagenhet som väcker intresse.Man kan vara säker på att man kommer att bära med sig en hel del av bokens innehåll under en lång tid. Varför fotograferar vi, vad är skillnaden mellan religion och tro, vem är vi när vi bär på en kamera?

Bilderna, som är lugna och eftertänksamma, anknyter till de personliga betraktelserna och vävs i hop med texten.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg.

Fjället och storstaden

Jag fortsätter tjata hål i huvudet på er om Landskrona Fotofestival. Mindre än en vecka kvar nu.

Några saker den fotoboksintresserade inte bör missa: Boksignering på Lanskrona Teater Fredag 16-18. Cristina de Middel är där med några få exemplar av nyutgåvan av Afronauts, Jason Larkin är där.

Personligen är jag mest spänd på att se Kalle Assbrinks nya bok om sin pappa Göran som blev skjuten i Eritrea 1983. Jag satt med i den styrelse inom Fotografernas förbund där Göran var ordförande. Han skulle bara åka ner en sista gång för att komplettera lite bilder till sin tänkta bok.

När vi i styrelsen fick dödsbudet ringde vi chockade runt till varandra och hoppades in i det sista att det inte var sant. Det var tragiskt nog sant, och jag tänkte på den konstiga händelsen en månad tidigare, då jag på en fest, snubblat och vält ett helt glas rött vin över Görans vita skjortbröst.

Kalle har rest till Eritrea, gått i pappans fotspår och träffat flera av alla de unga män som fått födelsenamnet Göran efter den legendariske svensken.

 

Här är några andra som också kommer att signera: Jana Romanova, Julia Borissova, Gerry Johansson, John S. Webb, Martin Bogren, Per Anders Pettersson, Johan Willner, Mårten Lange, Klara Källström och Thobias Fäldt, Tonie Lewenhaupt, och antagligen några till…

På Landskrona bibliotek, ett stenkast från teatern visas utställningen Paris Photo & Aperture Photobook Award 2015.

Här finns dagböcker, familjealbum, kriminalfotografi och poetiska experiment i färg och form. I boken Greetings from Auschwitz visas vykort från kanske den mest kända platsen för tragedy tourism. Vi får se bilder från New Yorks Hip hop scen på 1980 talet, eller frånThe Female Figth Club i Berlin.

Den här utställningen innehåller böcker som ni annars aldrig kommer att få se. De flesta finns inte att köpa i Sverige och många är slutsålda. Den kanske också innehåller några böcker ni aldrig skulle vilja se, men den ger en bra översikt över den internationella fotoboksscenen.

Nedanstående två fotografer kommer också att finnas på signeringen, och alla signerande fotografer kommer att hänga omkring på fotoboksmarknaden mer eller mindre.

Öppen

Fredag 12-22

Lördag 12-22

Söndag 10-18

_DSC0536

 

GBG STATE OF MIND

ISBN9789185639908

STHLM PHONE HOME

ISBN9789185639892

Per Englund

Dokument Press 2016

Två små böcker om två städer. De har ett format som får en att vilja stoppa dem i fickan, som vore de en slags guide böcker till Stockholm och Göteborg.

Men de kanske mer är en slags guide, eller dagbok för Per Englund. Göteborgsboken är enligt förordet tagna med sex digitala kompaktkameror och tre mobiltelefoner. Från 2007, då han flyttade från födelsestaden. Det är lätt att bli besatt av siffror i den digitala världen. Resultaten dyker ju upp där hela tiden, längst upp till höger, eller längst ner till vänster, eller någon annan stans på skärmen.

Således får vi veta att Englund besökt Göteborg 59 gånger sedan flytten, att han tagit 230000 bilder som finns arkiverade på tre hårddiskar i två städer.

_DSC0540

_DSC0539

I den här boken filtreras de där nästan omedvetna barndomsminnena, de där platserna han känner sedan barnsben. Den fjättrade förvridna syrenbusken, De blanka pölarna vid Röda sten. Liseberg som dyker upp här och där. Mycket tonårsrevolt och inte så mycket räknande.

Vi får också en aning om var den ordningsamma sorteringsivern kommer ifrån, i ett brev från föräldrarna. Uppmaningen om att inte micra de frysta saffransbullarna i folieformarna eller upplysningen om var handdukarna hänger är lite gullig.

 

Stockholmsboken är en mobiltelefonbok och det kanske är lite fånigt att påpeka vilken pensel konstnären använt. Men det är ju ändå lite intressant att mobilkameror är så användbara. Vi har redan sett en hel del böcker tagna med mobilkamera. Jerker Anderssons två Phone Diary böcker eller Joel Sternfelds bok I-Dubai som kom ut på Steidl 2010. Kanske är Englunds helt crazy bokserie PARANORMALORAMA tecken på ett nytt sätt att fotografera. Kanske är tiden snart inne när vi skrattar åt Canons D1 och Nikons D5 kameror och ser dem som omoderna dinosaurer, enbart användbara för närgångna sport och konsert fotografer. Det vore i alla fall en vinst för alla snea fotografryggar.

_DSC0538

 

_DSC0537

Men Stockolmsbilderna då…Här är anslaget kanske ännu mer a la Moriyama. Stadens lite slitna skönhet. Alla dessa trappor och grafittin. I bägge böckerna dyker en igelkott upp, symbol för något uråldrigt? Några anonyma kalsonggrabbar är antagligen en självbiografisk vink till modevärlden.

Bägge böckerna är perfekta att försjunka i på tunnelbanan eller spårvagnen när bänkgrannarna stinker vitlök eller är för högljudda.

_DSC0533

Observatören

Emanuel Cederqvist

Arvinius+ Orfeus 2016

ISBN 9789187543579

Bokens omslag visar ett fjällmassiv i Sareks nationalpark Det är ett rött kryss på ett ställe där något som ser ut som en glaciär väller fram.

Är det här han ligger, Manne Hofling, väderobservatören som gav sig av för att hämta proviant åt sig och sin kollega på den ensligt belägna väderstationen vid Påretjokko?

Året var 1917 och hans kropp har aldrig återfunnits.

Cederqvist har besökt den sedan länge övergivna väderstationen. Den är belägen otillgängligt högt ovan trädgränsen. Här är bara sten och en del snöfläckar. Några få moderna väderapparater finns på platsen. När väderstationen var igång krävdes det en personal på två man som gjorde observationer varje timme dygnet runt, året om.

Kvar på platsen finns själva observatoriebyggnaden som är kulturminnesmärkt. Här och där står också märkliga observationsinstrument med namn som termohydrograf och meteorograf. När man ser bilderna grips man av en önskan att besöka platsen som verkar laddad av tidigare generationers kamp för att förstå naturen och vädrets nycker. Men det är antagligen en besvärlig färd. Vi får nog nöja oss med att betrakta bilder av en storslagen natur där människans närvaro bara resulterat i några förvridna stål och träkonstruktioner. Ett landskap så ogästvänlig att man inte riktigt kan förstå hur människor kunnat leva här.

_DSC0535 _DSC0534

Den här boken är en smakbit av en oerhört intressant historia som började 1914 då Axel Hamberg, professor i geografi vid Uppsala universitet, lät bygga den avlägsna väderstationen.

Ibland kan det vara en fotoboks styrka; att låta oss försjunka i bra bilder utan att på en gång behöva ta in hela berättelsen. Vi får stanna till vid själva upplevelsen som fotografen förmedlar.

Boken avslutas med en essä som kortfattat beskriver de dramatiska händelserna 1917 och om väderstationens betydelse

Den som vill nörda ner sig ytterligare i Hambergs liv kan gå vidare med denna länk med fältdagböcker o allt.

 

Tommy Arvidson

Ryska fotoböcker

Två nya fotoböcker. Nu har ni också chansen att möta de två fotograferna på Landskrona fotofestival den 19-20-21 augusti.

juloms

Dimitry

Julia Borissova

Egen publicering 2016

Borissova har gjort en bok som handlar om myter. I bilder från en liten sömnig rysk stad klipper hon i en grov collagestil in bilder från kyrkor och kloster.

Titeln Dimitry anspelar på en händelse på 1500-talet under Ivan den förskräckliges regim i Ryssland. Hans son dog av ett knivhugg. Olycka säger somliga, mord säger andra. Saken blev aldrig utredd och är fortfarande föremål för mytbildning i Ryssland.

Och kanske går vi just nu mot en tid då myter och rena lögner sprids som aldrig förr. I offentligheten sprids massor av felaktiga påståenden utan att bli emotsagda.

julinsid1julin2jul3

Bokens bilder beskriver ett samhälle i upplösning. En stor sten spärrar plötsligt av huvudgatan, en person springer genom en bild men är samtidigt ett urklipp ur en kyrkomålning, som i en dröm.

Själva boken är ett konstverk, handbunden i 100 ex. med ett djupt sår, skuret i omslaget. En mycket vacker bok.

omslJana

Waiting

Jana Romanova

Egen utgivning 2015

ISBN 9785990659216

Ibland blir man rent lycklig över vilka knasiga idéer en del fotografer kommer på. Jana Romanova har dessutom genomfört sin något udda idé.

Hon bestämde sig för att fotografera par som väntade barn. Inget konstigt med det, men hon kontaktade varje par och bad att få sova över hos dem. Tidigt på morgonen klev hon upp på en trappstege vid deras bädd och fotograferade de sovande paren. Det blev till slut 40 bilder. Och 40 par. En bild för varje graviditetsvecka. Om man tittar noga kan man se att de olika kvinnorna är i olika stadier i sin graviditet. Ibland hajar man till när man märker att mannens mage är lika stor som kvinnans. Solidaritetsgraviditet?

Boken ger en realistisk och lite humoristisk bild av det ryska samhället. Trångbott men ganska mysigt. Dessutom är det fint att se hur människor visar ömhet mot varandra, även i sömnen.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg.

Janain1janain2janain3

 

 

Carpe fucking diem

Skärmavbild 2016-08-08 kl. 12.37.05

Elina Brotherus

Kerher Verlag 2016
156 pages
ISBN 978-3-86828-626-7

 

Tänk om fler människor hade kunnat göra vad den finska konstnären Elina Brotherus gör med sitt lidande: kanalisera och blottlägga det i desperata och orädda självporträtt. Boken Carpe fucking diem tar avstamp i fotografens egna försök till att få barn, en utdragen procedur som varade i fem år. Hon använder sig av den kristna mytologin och refererar till bebådelsen och jungfru Maria, men ängeln Gabriel visar sig dessvärre aldrig för henne. Hon förblir barnlös.

Brotherus fotografier är inte smidiga eller lättsmälta. Jag kan tänka mig att hennes långsträckta sörjande över ett ofött barn och ett uteblivet moderskap kan provocera. Men dessa fotografier baseras inte på ett uttänkt koncept, de har inte producerats för att presentera en smart tes, och det är just den okorrigerade kvaliteten som gör dem så såriga, individuella och träffande, som om Brotherus inte har haft något annat val än att pressa ur sig sin hutlösa förtvivlan inför allmän beskådan.

I bild efter bild rivs tristessen, ensamheten och ilskan upp. Ibland tappar jag andan – för det är hiskligt vackert. Inga essäer ingår i boken men det behövs inte heller – bildmaterialet är självbärande. Prunkande blommor, som nästan ter sig som ett slags hån i all sin fruktbara skönhet, varvas mellan uppgivna porträtt av Brotherus själv, ofta naken, väntande med en graviditetssticka bredvid sig. Hon är ständigt utlämnad medan hennes partner inte avbildas lika ingående, ibland döljs han bakom olika objekt. Därtill följer flera naturromantiska fotografier som präglas av lustfylld växtlighet – skogar, parker, havslandskap – och ibland uppenbarar sig Brotherus mitt i dem som en isolerad punkt.

 

Boken är näst intill perfekt: formgivningen är genomtänkt och smakfull, bilderna följer på varandra i en mjuk och vilsam rytm, men Brotherus verkar däremot inte må särskilt bra, och det är just denna kontrastverkan som gör denna bok så oumbärlig. Jag läste i en intervju någonstans att Brotherus likställer smärtan som kommit ur barnlösheten med den man upplever efter att någon man älskar har gått bort. Allt runtomkring forsätter att leva, solen går upp, fåglarna kvittrar, fast det känns ofattbart, som om det egentligen inte borde vara möjligt, eftersom allt istället borde ha vittrat sönder och dragits ned i en djup avgrund. Just denna bitterljuva igenkänning väcks när man bläddrar i Carpe fucking diem, som förövrigt har en mycket passande titel.

Sara Arvidsson

Vad vet du egentligen om rysk fotografi?

ru

Boris Mikhailov? Tja, han är egentligen från Ukraina (som en gång tillhörde dåvarande Sovjetunionen)

Men intresset för den ryska fotografin är stort. Läs vad Christer Ek skriver här och här.

Under Fotofestivalen i Landskrona finns möjlighet att bättra på kunskaperna. Den helgen den 19-21 augusti kommer fotograferna Jana Romanova och Julia Borissova tillsammans med curatorn Nadya Sheremetova till Landskrona för att visa oss att rysk fotografi är något som vi kan inspireras av.

Sheremetova är ledare för en institution inom rysk fotografi, Fotodepartamenta. Här, i St Petersburg, hålls utställningar, workshops och utbildningar. Man nätverkar med internationella fotografer och har ett stort fotoboksbibliotek.

Under förmiddagen lördagen den 20 augusti kommer Sheremetova att göra en slags performance där hon redigerar bilder som sänts till henne av ett urval ryska fotografer. Det blir en lektion i hur man gör en fotobok.

Hur skall man förstå och tolka en komplex fotobok? Romanova och Borrisova arrangerar en Reading Club om hur vi kan läsa bilder.

Det ryska programmet avslutas med en live-review. Några inbjudna experter får göra en recension inför publik av några svenska fotoböcker. Experterna är inte fotoexperter men kunniga inom det ämne som den aktuella boken behandlar. så här kan det se ut https://www.youtube.com/watch?v=UdXF9IapgHY

Alltså Landskrona Teatercafé kl 10-13 den 20 augusti.

Och det är ändå bara början på Fotoboksdagen. Sen presenteras och diskuteras de nominerade till Landskrona Foto & Breadfield Dummy Award. Därefter fotografen Cristina de Middel. På kvällen Pecha Kucha och och hela dagen Fotoboksmarknad med signeringar och boksnack med fotografer.

Finns alltså ingen anledning alls att inte vara på Landskrona fotofestival/Fotoboksdagen den 20 augusti!

Festivalen pågår 19-29 augusti. Hela programmet finns här

Tommy Arvidson

Taking Off. Henry My Neighbor

toff

Mariken Wessels

Art Paper Editions 2015

ISBN 9789490800345

 

 

Detta är nog en av de märkligaste fotoböcker jag sett. Den är plågsam att läsa, därför att man man får följa en verklighet som är väldigt privat. Den handlar om en slags kärlek som tar sig väldigt underliga uttryck och om skam och besatthet.

Mariken Wessels berättar om mannen som blev helt uppfylld av önskan att fotografera sin fru. Under fyra års tid tog Henry nakenbilder på sin Marta. Hon lät det något motvilligt ske. När hon till slut upptäckte makens hemliga rum med väggarna tapetserade av fotografier, förstörde hon delar av samlingen och flyttade ifrån maken. Henry började nu göra collage av bilderna och skapade bisarra bilder av olika kroppsdelar. När han börjar omvandla sina kollage till lerskulpturer och flyttar ut i skogen låter Wessels historien avslutas i ett frågetecken.Vi får veta att Henry försvann i skogen…

toff2

Wessels fann bilderna av en slump. Några grannar till Henry och Marta hade tagit hand om en del av de över 5000 bilder som blivit kvarlämnade i det övergivna huset. Wessels , som har en bakgrund inom teatern, fann här en historia som passade in i berättelser hon tidigare hade publicerat med hjälp av upphittade bilder.

Boken innehåller nog något tusental av bilderna på Marta, Stående, sittande, i helfigur och halvfigur (ibland bara brösten)nästan alltid naken. Henry förde noggranna journaler över vilka bilder som blev bra; good, xxx, ok,to good, color good.

Hennes sätt att arbeta påminner egentligen om det som kända bildjournalister brukar hävda är vad som skapar en fängslande bild; Det är inte vad som finns i bilden utan det som finns utanför som är det intressanta.

toff3

I intervjuer vill inte Mariken Wessels ge oss mer detaljer om historien bakom den märkliga samlingen. Och det gör kanske berättelsen än mer intresseväckande.

Bilderna är tagna under mitten av 1980-talet, det är ungerfär trettio år sedan. Det är faktiskt möjligt att de bägge huvudpersonerna fortfarande är i livet. Vad tycker Marta om att bli exponerad naken i bokform och på utställningar världen över?

Men kanske är det här med personlig integritet något som kommer att vara helt bortglömt inom en generation? Kommer vi i en nära framtid att vara helt uppfyllda av tanken på att få uppmärksamhet, på vilket sätt som helst?

Boken har fått åtskilliga utmärkelser som bästa fotobok 2015 och förra veckan fick den pris i Arles. The Authors Book Award, det kanske mest prestigefyllda av de många bokpris som delas ut vid den stora fotofestivalen i Sydfranrike.

 

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

 

toff4

Läs intervju med Mariken Wessels här

10° och Eget snus

I den utmärkta lilla boken om svenska fotoböcker, Foto i bok, försöker Gösta Flemming definiera vad en fotobok egentligen är. Han gör en distinktion mellan fotoböcker och fotoillustrerade böcker och avslutar redogörelsen med; Och så finns förstås alltid undantagen- hybriderna- som bekräftar regeln.

Nyligen har två böcker publicerats som passar utmärkt in på termen hybrid.( blandform, bastard, korsning, blandning)

_DSC0523

10° C

Recept från Forsmarks skärgård

Carl Johan Erikson

Karin Willén

Jon Brunberg förlag 2016

ISBN 9789163700316

Vid ett ytligt betraktande är detta en av de många kokböcker som ges ut i Sverige (en om dagen, 365 per år). Men det är något hotande med titeln, 10° C. Vi har vant oss vid att sådana där temperaturangivelser ofta handlar om miljöhot. Här är hotet något diffust. Vattnet blir varmare vid kärnbränsleanläggningars kylvattenutlopp. Fiskarna i området växer sig större och deras inre organ hinner inte riktigt med. Det mumlas om genetiska mutationer. Men vi vet inte… Fisken smakar bra och är i vart fall inte radioaktiv. Och äta bör man…

Carl Johan Erikson genomför en dykritual vid Oskarshamns kärnkraftverk. Han konstaterar att trots att dagen är relativ kylig upplevs kylvattnet som varmt och skönt. En gång i timmen låter han sig nedsänkas i det varma vattnet ända tills vakterna på verket börjar undra vad som pågår.

_DSC0524

Jag kommer säkert att tillaga något efter bokens recept och samtalsämnet vid måltiden är givet; Vad håller vi människor på med? Kommer naturen att slå tillbaks?

_DSC0525

 

 

 

 

 

 

 

perom

Eget snus.

Tobaksodling och snusrecept för husbehov.

Per Englund

Bokförlaget Arena 2015

ISBN 9789178434749

Nej, man kommer troligen inte att göra sitt eget snus efter att ha läst den här boken!

Men det finns en optimism och en frenesi i texten som gör att man inte vill lägga den ifrån sig och gärna läser den från pärm till pärm. Englunds berättelse innehåller både besvikelser och framgångar, och till slut står han där med 600 dosor snus. Och på vägen har vi fått oss en rejäl dos kulturhistoria, odlingsteknik och en lektion i skaparglädje.

perin3

För jag skulle vilja säga att gro, plantera, plocka, mala och bereda snus, verkar vara en procedur där man vill göra en varningstext; Produktion av denna produkt kan allvarligt skada dina relationer till grannar vänner och närstående.

perin2

Men Englund verkar vara omgiven av en förstående skara människor. (man hoppas för deras skull att de snusar). Englund torkar bladen i hemmet och på arbetsplatsen, mal snuset hemma ( använd ansiktsmask mot dammet), kokar snus i ugnen (tar mer än 36 timmar) eller i riskokare (tar ännu längre tid.

Boken avslutas med bilder tagna med en snusdosekamera (Du gör den enkelt själv med hjälp av två kassetter, en snusdosa och lite gaffatejp.)

prein1

Den här boken lär mig att allt faktiskt är möjligt, bara man vill. Den har samma obändiga energiska tilltal som en gammal norsk friluftsbok som jag har i min bokhylla, Damm & Printz, Friluftsliv sommer og vinter.

Där får bland annat man lära sig hur man bygger en steinhytte. Lätt som en plätt!

 

hytt

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

Refuge

refuge1

Olof Jarlbro

Förord: Leif Stenberg

Introduktion: Antoan Bozhinov

Rough Dog Press

Det här är Helsingborgbaserade fotografen och journalisten Olof Jarlbros andra bok om kriget i Syrien. Den första, The war within, är från Aleppo ett år efter den arabiska våren. Jarlbro tog sig illegalt in i Syrien och följde med den Fria Syriska armén.

Denna andra bok handlar till merparten om flyktingförläggningar i Bulgarien som har tagit emot människor som flyr från krigets Syrien. Som en prolog till den egentliga berättelsen finns ett avsnitt med bilder från Aleppo, med titeln Shattered homes in Syria.

refuge2

De svartvita bilderna tar oss med till nedslitna förläggningar där väntan och tristess råder. Barn och vuxna sitter och ligger i torftigt möblerade rum. Tiden går sakta i väntan på besked, hemifrån eller på vad som ska hända i det nya landet. Man gör det man måste och ingenting annat. Kläder ska tvättas och mat ska lagas. Bildernas stilla kompositioner utstrålar tystnad på ett sätt som högljutt kontrasterar mot den krigstillvaro människorna har flytt ifrån.

Jarlbro är ingen fotograf som är fångad i sin egen förträfflighet utan han är del i ett större sammanhang. Han har ett budskap och en vilja att förändra. Jag antar att han precis som många före honom ifrågasätter om bilderna verkligen gör nån skillnad. Men i vilket fall så försöker han.

Anders Alm

refuge3refuge4refuge5